Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tidskriftöversikt
- † Knut Kjellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
†
KNUT KJELLBERG.
Några minnesord av Fredrik Hjelmqvist.
För knappt aderton år sedan gav dåvarande redaktören G. H. von Koch
i årg. 1903 av Social tidskrift en karaktäristik av »Nordens märkesmän på
folkbiblioteksområdet». Sist i raden bland den svenska biblioteksrörelsens pioniärer
nämner han därvid namnen på »tvänne unga krafter, av vilka man har rätt att
hoppas mycket för folkbibliotekens framtid». Den ene av dessa var Knut Kjellberg.
Redan flera år hade denne varit känd som en av de främsta och mest omtyckta
populärvetenskapliga föreläsarna, men först hösten 1902 hade han knutits till
folkbiblioteksverksamheten. I september detta år hade han valts till ordförande i
Föreningen för folkbibliotek och läsestugor. Det var således en helt kort tid han
hade direkt sysslat med folkbiblioteksarbetet, »men», fortsätter redaktör v. Koch
med ord som fått en rikare uppfyllelse än han själv då kunde ana, »erfarenheten
från detta första år är sådan, att man med skäl kan hoppas på en ljus framtid för
föreningen och därmed för en stor del del av den svenska folkbiblioteksrörelsen,
om d:r Kjellberg står kvar som ordförande och ledare».
Det var en rörelse i sin begynnelse, för vilken Knut Kjellberg år 1902 blev
ledare. Själva initiativet hade han ej någon del i, men det blev hans
organisationsförmåga, hans aldrig sviktande ihärdighet, som gav företaget dess styrka,
och det var hans rika personlighet som gjorde, att verksamheten fick en så stor
betydelse.
1902 och 1921 — ej fullt två decennier — men mellan dessa år, som beteckna
början och slutet av Knut Kjellbergs verksamhet som ledare inom svenskt
folkbildningsarbete, ligger en period, som på detta område ej har någon motsvarighet
tidigare, och som, vad särskilt folkbiblioteken angår, alltid måste stå som
det stora genombrottets tid.
År 1902 lämnade staten ännu intet understöd åt de folkbildningssträvanden,
som samla sig omkring folkbiblioteken. Man hade ej hunnit längre än att
riksdagen just detta år med anledning av en motion av Fridtjuv Berg och E.
Hammarlund beslutat en skrivelse till konungen med begäran om utredning om statsbidrag
till sockenbibliotek. I Stockholm hade den ovan omnämnda 1900 stiftade
Föreningen för folkbibliotek och läsestugor öppnat Kungsholmens, Maria och Johannes
läsestugor. Till upprättande av de båda sistnämnda hade Stockholms stadsfullmäktige
anslagit tillsammans 7 000 kronor, och dessutom åtnjöt var läsestuga ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 20 22:48:02 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1921/0066.html
