Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - † Knut Kjellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
årligt anslag av 1 500 kr. Till ytterligare en läsestuga (Katarina) beviljade
stadsfullmäktige 1902 ett engångsanslag av 3 500 kr. samt ett årligt anslag av 1 500 kr.
Från Stockholms stad utgick alltså vid denna tid till de fyra läsestugorna eller
»folkbiblioteken», som de från och med år 1903 kallades, ett understöd av
sammanlagt 6000 kr. per år, och år 1903 utgjorde hela antalet boklån som utlämnades
från dessa bibliotek ej mer än 10 814 band.
Hösten 1902 upprättade Föreningen för folkbibliotek och läsestugor en
bokförmedlingsanstalt, som det första året förmedlade böcker för ett bokhandelsvärde
av cirka 7 000 kr. Samma år uppsattes och utsändes föreningens 6 första
vandringsbibliotek.
År 1921 åter uppgår det understöd, som staten lämnar folk-, skol- och
studiecirkelbiblioteken till sammanlagt c. 278 000 kr. 876 folkbibliotek, 749
skolbibliotek och omkr. 2 000 studiecirkelbibliotek åtnjuta statsbidrag.
Folkbildningsförbundet, den organisation i vilken Föreningen för folkbibliotek
och läsestugor uppgick år 1903, har visserligen numera endast tre folkbibliotek i
Stockholms stad: Johannes, Katarina och Maria, men från dessa bibliotek och
från Arbetarinstitutets bibliotek, vars förvaltning delvis står under förbundets
ledning, utlånades sista året tillsammans 125 300 band. Stadens anslag till denna
gren av Folkbildningsförbundets verksamhet uppgår till över 68 000 kr.
Förbundets vandringsbiblioteksverksamhet har även den kraftigt utvecklats
Antalet boksamlingar uppgår till 240 och sista arbetsåret utsändes dessa 195
gånger. Starkast har emellertid utvecklingen varit i fråga om bokförmedlingen.
Då de nu gällande bestämmelserna av år 1912 angående statens understödjande
av folkbiblioteksväsendet genomfördes, blev Folkbildningsförbundet den ena av de
två bokförmedlingsanstalter, som erhöllo i uppdrag att förmedla statsbidragsböckerna
till biblioteken. På dess lott kom folk- och skolbiblioteken, och dess
förmedlingsbyrå har för närvarande en omsättning av c. 225 000 kr. per år.
Till förbundet självt lämnas innevarande år i statsunderstöd 23 000 kr., därav
13 000 för de avdelningar, som syssla med folkbiblioteken, och beloppet kan
redan detta år väntas bli höjt med några tusental.
Den utveckling som här skisserats får naturligtvis ej skrivas på Knut Kjellbergs
konto ensamt. Men hans medarbete märkes överallt, och den slutliga
organiseringen är i mycket hans verk. Han var en av de sakkunniga, som överarbetade
d:r Palmgrens förslag om folkbiblioteksväsendets ordnande, innan det lades fram
för riksdagen. När de nya bestämmelserna skulle sättas i tillämpning, togs hans
erfarenhet och hans organisatoriska begåvning starkt i anspråk.
Bland dem, som undertecknade inbjudan till det första allmänna svenska biblioteksmötet,
fanns även Knut Kjellberg, och Sveriges allmänna biblioteksförening
har vid flera tillfällen vid sina årsmöten haft den oskattbara förmånen av hans
medverkan. Böckernas uppgift och värde som kulturbärare hade ingen varmare
och mer tändande talesman än han.[1]
Och att Folkbildningsförbundet blivit vad det nu är, en central för svenskt
folkbildningsarbete, en primus inter pares bland sina äldre och yngre
broderorganisationer, det har helt varit Knut Kjellbergs förtjänst. Han var, det har med
rätta sagts, förbundets själ, ja han var, skulle man vara frestad att säga, förbundet
självt. Hans namn stall alltid vara oupplösligt knutet samman med detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
