Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bygdegårdar och bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och inredningen bli tilldragande och lockande. Framför allt behövas anordningar
med öppna hyllor, som nu nästan alltid saknas. Vore det så, att endast
förekomsten av många och goda böcker vore tillräckligt för att av biblioteket skapa
den bildningshärd, som det kan vara, skulle många bibliotek på landsbygden
redan nu i full utsträckning vara dylika härdar. Men ofta är det nog så, att
det goda bokförrådet icke kan fullt utnyttjas. Det är detta bygdegårdarna
skulle hjälpa till med. Lånefrekvensen komme att öka betydligt dels på grund
av den trevligare anordningen, dels på grund av att så mycket folk av andra
anledningar komme åtminstone i bibliotekets närhet, och kanske man kan
travestera ordspråket »tillfället gör låntagaren». En sak av allra största betydelse
för bibliotekens utnyttjande vore, att alla folkbildningsorganisationer arbetade
under samma tak som biblioteket. Vid föreläsningar och på studiecirkelmöten
ges i regel litteraturanvisningar, men ofta hör man ej ens efter om de nämnda
böckerna finnas i biblioteket. Det är så långt dit, det blir inte av. Funnes
biblioteket i samma hus, ja, då vore det en annan sak, då gick man direkt ur
föreläsningssalen in i biblioteket. Studiecirklarna behöva ofta för sitt arbete
anlita det allmänna biblioteket, som ju vanligen är bättre försett med den
facklitteratur, som eventuellt ska användas. Det kan och bör naturligtvis ske även
under nuvarande förhållanden, men hur mycket lättare bleve inte samarbetet,
och hur mycket oftare komme det ej till stånd, om cirkeln och biblioteket
arbetade i samma folkbildningshem, bygdegården. Biblioteksverksamheten hade
tydligen allt att vinna på realiserandet av bygdegårdstanken.
Vid landskommunernas kongress var frågan föremål för en synnnerligen livlig
debatt. Där framfördes av flera talare förslag att låta skolhusen bli dylika
bygdegårdar. Det synes mig emellertid självklart, att den tanken måste överges utan
vidare. Av en hel mängd orsaker, vilka här ej kunna vidröras, böra skollokalerna
användas uteslutande till sitt ändamål. Bakom detta förslag ligger dock den
åtminstone för mig mycket tilltalande tanken att få folkskolan till en knutpunkt
för hela bygdens bildningsarbete. Därför har hos mig uppstått tanken på, att
man på landsbygden kunde kombinera skolhus och bygdegårdar. Skolan och
det frivilliga folkbildningsarbetet skulle ha var sina lokaler i samma hus, men med
förbindelse mellan dem. Vårt folkbildningsarbete blir aldrig vad det måste bli, om
vi ej komma fram till ett intimt samarbete även med folkskolan. Det är
folkskolan, som skall leda barnen till det frivilliga, personliga självbildningsarbetet.
Biblioteket bör bli en institution, som barnen lära sig känna och älska. Hur mycket
naturligare bleve ej detta arbete för läraren, om det allmänna biblioteket funnes inom
samma väggar som skolan och så att säga inginge i dess undervisningsmateriell? En
jämförelse mellan folk- och skolbibliotek visar att de speciella skolbiblioteken äro betydligt
mindre. Man kan lugnt utgå från, att det är bl. a. de ofta dyra uppslagsböckerna, som
saknas i skolbiblioteken. Och var borde detta slags böcker finnas om ej i skolan, där
barnen finge lara sig handskas med dem? Jag tror därför, att önskemålet om
det stora kommunbibliotekets omedelbara närhet till folkskolan icke kan avfärdas
med, att så många skolor ha sitt eget bibliotek. Det är på ytterst få ställen
dessa ge barnen och läraren vad de behövde för undervisningen om böckers
bruk. Jag har här endast sökt antyda de stora fördelar för ett grundligt
folkbildningsarbete, som en kombination av folkskolan och bygdegården skulle ha. Jag är
visst inte omedveten om svårigheterna. Jag tänker därvid ej så mycket på,
att inom en kommun kan finnas många skolor men blott ett bibliotek, Men
att åvägabringa ett samarbete mellan skolmyndigheter och t. ex. en bygdegårdsförening,
som ger ovan antydda resultat, torde icke vara så lätt. Tanken är nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
