Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Bygdegårdar och bibliotek
- Om bindning av tidskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för många chockerande, men den borde ventileras, och en lösning av såväl
ekonomiska som andra svårigheter kan säkerligen finnas.
Var än bygdegården skall förläggas bör den, som också av planens upphovsmän
påpekats, få en värdig stil och bli av en byggnadstyp, som passar in i bygden
och har dess egen prägel. I Bergslagen bör den få bergsmansgårdens karaktär,
i Skåne korsvirkeshusets och på andra håll de i varje trakt sedan gammalt säregna
byggnadsformerna. Som ovan nämnts äro behoven synnerligen olika, och flera
typer måste tänkas betingade icke blott av geografiska utan även av befolkningsförhållanden
o. d. Att planerna äro värda att föras ut i praktiken och ej endast bli föremål för
kongressuttalanden är självklart, icke minst för de biblioteksintresserade.
OM BINDNING AV TIDSKRIFTER.
Av Biblioteksamanuensen, fil. d:r Harald J. Heyman.
När det gäller bindning av tidskrifter, finner man snart att alla »regler» inte
kunna hjälpa, att med andra ord typografer och tidskriftsutgivare äro uppfinningsrikare
än författare i biblioteksteknik, alldeles såsom en vanlig författare överträffas
av sin sättare i uppfinningsrikedom i att göra tryckfel. Just det som regler för
bindning skulle ge, ge de aldrig. Deras föreskrifter äro vanligen av sådant slag,
att varje människa, som har någon eftertanke, av sig själv gör vad reglerna
föreskriver. I våra dagar med krig och revolution dröjer det inte länge innan den,
som på ett större bibliotek sysslar med bindning av tidskrifter (i synnerhet gäller
detta naturligtvis i främsta rummet utländska sådana), finner sig ställd inför problem,
som ibland äro olösliga, men ofta kunna ha flera lösningar. Det ligger ju i öppen
dag att det är synnerligen viktigt, att den största möjliga konsekvens blir iakttagen.
Det enda sätt, på vilket man kan underlätta arbetet på denna punkt, är att söka
föra bindningsjournalen så, att man av den får så rikhaltiga upplysningar som
möjligt. Man bör alltså helst för tidskrifter eller ännu hellre alla publikationer av
fortsättningskaraktär (häftesverk, lärda sällskaps förhandlingar o. s. v.) föra en
journal på kort. På kortet kunna då anteckningar av olika slag göras; man finner
nämligen snart, att en viss publikations egendomligheter ha en bestämd tendens
att komma igen. Ett exempel förklarar lätt vad jag menar. Deutsche medicinische
Wochenschrift, en av de större tyska medicinska tidskrifterna, utkommer i
52 häften, som bilda två band om året. I juli kommer ett titelblad för första
halvåret och sista december kommer titelbladet för andra halvåret, titelbladet för
hela årgången samt register, som på sin andra sida är paginerat med en romersk
IV. Man kan här tänka sig flera möjligheter, men vad som är av vikt är, att
man gör lika alla år, så att läsaren finner registret på samma ställe i varje
årgång. Utgår man från att tidskrifter böra bindas så fort som det är möjligt, och
det är en princip, om viken ingen strid kan uppstå, när man känner, hur lätt
ett tidskriftshäfte kan försvinna, måste man i vårt fall givetvis skicka första
halvåret till bindning redan 1 juli. När sedan andra halvåret blir färdigt måste man
inklistra titelbladet till hela årgången i den redan bundna volymen. Registret
borde man sedan på grund av dess paginering sätta närmast efter titeln i del
två. Att sätta det i del 1 går ej, om man ej gjort en fals, då det omfattar ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 20 22:48:02 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1921/0071.html
