Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folk- och skolbiblioteken just nu samt deras behov av höjda anslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bibliotek med lokalt anslag av högst 100 kr. 460 st., 101 —149 kr. 30 st., jämt
150 kr. (= maximum för statsanslag) 111 st., 151—200 kr. 47 st., 201—500
kr. 80 st., över 500 kr. 21 st. Det är alldeles uppenbart, att orsaken till att så
många skolbibliotek ha ett anslag av just 150 kronor är att ingen ökning av
statsanslaget därutöver kunnat vinnas, även om högre lokalt anslag lämnats; och
åtskilliga av dessa 111 skolbibliotek skulle otvivelaktigt haft ett synnerligen
välbehövligt högre lokalt anslag, om den sporre till en ökning av anslaget funnits,
som legat i möjligheten till ett högre statligt anslag.
Det är alltså ej blott statens anslag, som ej hållit jämna steg med de
stegrade omkostnaderna, utan ej heller de lokala anslagen ha stigit i
tillnärmelsevis samma proportion som bokpriserna. I genomsnitt äro de lokala
anslagen till ett folkbibliotek på landet nu blott c:a hälften högre än 1913, för
ett skolbibliotek på landet blott c:a 2/3 högre. Ej heller för städernas
vidkommande äro siffrorna avsevärt större, för ett folkbibliotek visserligen över 5
gånger, en höjning som emellertid av ovan utförda skäl till stor del är skenbar,
i det att den blott beror på att de medelstora stadsbiblioteken tillkommit, för ett
skolbibliotek däremot knappt 80 % högre än 1913. För de särskilda arter av
skolbibliotek som kunna få statsanslag på samma villkor som folkskolebiblioteken
är ökningen blott ungefär 73, för studiecirkelbiblioteken i medeltal blott c:a 45 %.
Härvid måste man emellertid ytterligare taga i betraktande att det ej gäller blott
att hålla uppe biblioteken på samma nivå som för några år sedan utan att det
på många ställen erfordras en kraftig utveckling av biblioteken. I alltför många
kommuner har man hittills ej sett sig i stånd att i den utsträckning som man
behövt, inköpa populärvetenskaplig litteratur i skilda ämnen eller arbeten i
praktiska fack. Man har ej kunnat tillgodose bibliotekets behov av uppslagsböcker
(lexikon, juridiska och biografiska handböcker, kartböcker o. s. v.), på många
ställen skulle man behöva inrätta läsesalar i biblioteken med utlagda tidskrifter
o. s. v., öppna åtminstone några timmar i veckan, i större samhällen även någon
läsesal för barn, eller man skulle behöva biblioteksfilialer i avlägsna delar av
församlingen o. s. v. Det är att hoppas att staten inom kort skall kunna i
avsevärt högre grad än nu stödja biblioteken, men alldeles oberoende härav böra
biblioteken redan nu söka ernå högre lokala anslag, som ej blott möjliggöra för
dem att följa med den nyutkommande litteraturen i samma utsträckning som före
stegringen av bokprisen utan även att utveckla biblioteken så att de alltmet
kunna fylla de krav som man har rätt att ställa på dem såsom centralpunkter
för det efter skolan fortsatta självbildningsarbetet ute i landets olika bygder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
