Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frågan om en Svensk tidskriftsindex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av S. A. B. gjorda hemställan. Cheferna för universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund ha
båda utan ringaste tvekan förordat densamma. Däremot ha från Kungl. bibliotekets håll —
såväl av dess chef som av en av dess tjänstemän i hans egenskap av bibliotekarie vid
Karolinska institutet — uttalats betänkligheter, som i båda fallen föranlett yrkanden om ytterligare
utredning.
En viss anledning till denna olikhet i ståndpunkterna kan måhända ligga i en divergens
redan i fråga om värdesättningen av de olika uppgifterna för en tidskriftsindex. Dessa kunna
å ena sidan sägas vara av mera historisk-bibliografisk natur: att tillhandagå historisk forskning
i detta ords vidsträcktaste mening på olika områden med anvisande av det material, som
ingår i tidskrifter, och därvid icke minst att bereda möjlighet att följa en författares produktion
även när det gäller hans i tidskrifter och serieverk offentliggjorda uppsatser och avhandlingar.
Men å andra sidan hör det till uppgifterna för en tidskriftsindex att stå dem till tjänst, som
önska att följa med de senaste framstegen inom vetenskap eller praktisk verksamhet eller som
vilja studera något av dagens problem. Med all den olikhet, som man i övrigt kan finna
mellan olika tidskrifter, är det ett gemensamt drag för så gott som alla att deras värde i icke
oväsentlig grad ligger i aktualiteten och att, även om deras betydelse ingalunda försvinner med
åren, denna i regel måste anses vara störst under tiden närmast efter publicerandet.
Om man lägger störst vikt vid den förstnämnda sidan av en tidskriftsindex’ uppgifter, är
det ju ganska naturligt, att man kan ställa sig tveksam om vilkendera form som skulle vara
den lämpligaste för utgivandet av en svensk tidskriftsindex: antingen detta borde ske årligen
eller femårsvis.
För S. A. B:s styrelse, icke mindre än för det Nordiska interparlamentariska rådet, vilket
— som ovan nämnts — tagit initiativet till den av föreningen verkställda utredningen, har intresset
emellertid i alldeles övervägande grad varit det rent praktiska: att fortast möjligt söka åstadkomma
att de uppsatser, som offentliggöras i svenska tidskrifter, i vidast tänkbara kretsar måtte komma
till användning och bli till nytta. S. A. B:s styrelse har därför utan tvekan ansett det mest
trängande behovet vara att få utarbetad en årlig index över de löpande tidskrifternas innehåll.
Och det måste anses vara så mycket mindre anledning till någon tvivelrådighet som man i
alla de länder, där man för närvarande utgiver en tidskriftsindex, har avsett att den skall
utkomma minst en gång om året. I Förenta staterna, där man visat sig mera än i något
annat land behjärta betydelsen av snabbhet i bibliotekens upplysningsarbete, går man t. o. m.
så långt, att man ger ut tidskriftsindices månatligen.
Såsom ett särskilt skäl för att det skulle vara mindre behövligt med en årlig tidskriftsindex
i vårt land hänvisar riksbibliotekarien till det även av S. A. B. omnämnda förhållandet
att årsbibliografier sedan gammalt utgivas i ett flertal viktiga vetenskapsgrenar. Ifrågavarande
bibliografier offentliggöras emellertid i tidskrifter, som i regel betinga ett rätt högt pris och
vilkas innehåll ofta är av den art att man ej kan förorda att det stora flertalet av de för den
större allmänheten avsedda biblioteken anskaffar dem, även om de en eller annan gång kunna
innehålla uppsatser av stort allmänt intresse. Den planerade tidskriftsindexen skulle däremot
bli synnerligen billig: det är tänkt att den skall kosta 7 kr. 50 öre i bokhandeln samt
tillhandahållas alla medlemmar av S. A. B. till 2/3 av bokhandelspriset, d. v. s. till ett pris av 5
kronor. I priset skulle alltså icke ligga något hinder för en ganska vidsträckt spridning, och
med ledning av indexen skulle ett litet bibliotek, som ej anser sig ha råd att hålla många
tidskrifter, från något större bibliotek, t. ex. distriktbiblioteken, om sådana komma att inrättas,
kunna erhålla till låns enstaka årgångar av en tidskrift. Härtill kommer att de nämnda
specialbibliografierna icke omfatta på långt när alla fack. Såsom i ansökan framhålles kan man
därför ej anse att specialbibliografierna göra det mindre behövligt att få till stånd en allmän
ärlig förteckning över svenska tidskriftsuppsatser.
Riksbibliotekarien har som ovan relaterats dragit starkt i tvivelsmål lämpligheten av att utgivningen
av den föreslagna indexen skulle såsom i ansökan hemställes uppdragas åt S. A. B.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
