Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frågan om en Svensk tidskriftsindex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»en privat sammanslutning, om vars livskraft och framtida intresse för saken man nu icke kan
döma».
Beträffande detta torde endast behöva erinras om att statsmakterna vid olika tillfällen ha
visat sig hysa en starkare tilltro till den nämnda föreningens livskraft och intresse, i det att
riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag beviljat densamma dels ett årligt anslag om 3,000 kronor för
utgivande av Biblioteksbladet, dels 7,000 kronor för utarbetande och tryckning av
bibliotekshandböcker, innefattande klassifikationssystem, katalogregler och författarnummerlista. För
övrigt torde framgå av den i föreningens ansökan lämnade historiken jämförd med uppgifter som
lämnas i riksbibliotekariens eget yttrande att föreningen tagit upp frågan på nytt först sedan
den skjutits åt sidan av Kungl. biblioteket.
Det är dessutom intet som hindrar att även om utgivningsarbetet t. v. skulle anförtros åt
S. A. B., som nu visat sig ha intresse för att saken snarast möjligt bringas till lösning, det i
en framtid, om så skulle anses lämpligare, kan överlämnas till någon statsinstitution.
Vad vidare angår den av Karolinska institutets bibliotekarie framställda erinran att det
skulle vara önskvärt att den svenska tidskriftsindexen upptoge med största möjliga
fullständighet även i utländska tidskrifter och serieverk tryckta uppsatser och avhandlingar av svenska
författare, kan det ju möjligen hava ett visst historiskt-biografiskt intresse att få till stånd en
dylik bibliografi, men de övervägande skälen torde dock tala för att man vid denna index,
liksom i regel vid dylika nationella bibliografier inskränker sig till att upptaga den inom landet
tryckta litteraturen och överlåter åt det säkerligen ganska ringa fåtal, som kan vara intresserat
av att forska efter svenskars bidrag till utländska tidskrifter att söka hjälpa sig fram med
tillhjälp av utländska bibliografier. En utvidgning av planen på detta område skulle säkerligen
också medföra ej obetydligt ökade kostnader för redaktionsarbetet.
Mot Karolinska institutets bibliotekaries betonande av angelägenheten av att möjligheterna
av ett samarbete mellan den blivande redaktören för en svensk tidskriftsindex och redaktören
för den planerade internationella naturvetenskapliga katalogen böra undersökas torde ingen
invändning kunna göras. Det är en sak som måste anses alldeles självklar och vilken bör vara
mycket lätt att arrangera, när man äntligen kommit så långt å ömse håll att redaktörerna äro
utsedda. Såsom institutets bibliotekarie mycket riktigt anmärker, torde emellertid en dylik
samverkan ej kunna medföra någon nedsättning i de beräknade redaktionskostnaderna. Dessa
ha nämligen redan satts så lagt som man ansåg sig kunna gå under förutsättning att alla de
möjligheter iakttoges som kunde erbjuda sig till samarbete med andra likartade bibliografiska
företag.
Vad slutligen den anmärkning angår, som framställts av såväl riksbibliotekarien som
institutets bibliotekarie, att kostnaderna hava upptagits till för lagt belopp, har redan i det
närmast föregående framhållits, att redaktionskostnaderna måste anses synnerligen lagt beräknade,
och det är icke otänkbart att det skall visa sig att de äro upptagna till väl lagt belopp.
Beräkningen av tryckningskostnaderna grundar sig på det överslag, som gjorts angående omfånget
och vilket som nämnts, stödjer sig på uppgifter lämnade angående de motsvarande företagen i
Danmark och Norge. Det är visserligen tänkbart, att det i framtiden kommer att visa sig
önskvärt att i indexen taga med flera tidskrifter än det fyrahundratal, som S. A. B:s styrelse
utgår från i sina beräkningar. Det måste emellertid anses väl motiverat att man ej lägger
planerna för stort från början, och det torde ej kunna bestridas att man inom ramen av de
beräknade 400 sidorna skall kunna få med allt väsentligt inom den svenska tidskriftslitteraturen.
Med anledning av vad som ovan anförts får jag vördsamt hemställa att Överstyrelsen måtte
tillstyrka den av S. A. B. gjorda framställningen om ett årligt anslag fr. o. m. år 1921 om
14,500 kronor.
Frågan har senare av Kungl. Maj:t remitterats till riksbibliotekarien för avgivande av
förnyat utlåtande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
