Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- A. Bok- och biblioteksväsen
- Litteratur
- I. Skön konst (med musik och teater)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I. Skön konst (med musik och teater).
Jfr arbetet om Beethoven på L.
Fischer, Ernst. Västergötlands kyrkliga konst under medeltiden. Nbl. 1920.
4:o. 159 s. Ill., litt. (Västergötland. A:2.) Ibc. 8:—.
Arbetet ingår i serien: Västergötland, som har till uppgift att lämna bidrag till
landskapets kulturhistoria och naturbeskrivning.
Då förf. deltagit i den stora undersökning, som pågår inom landskapet för det omfattande
verket Sveriges kyrkor och utarbetat de två hittills utkomna häftena rörande Västergötland
samt dessutom förut behandlat delar av landskapets gamla kyrkliga konst, har han en
omfattande kännedom om sitt ämne.
Som inledning, ej blott i början, utan också vid bokens särskilda avdelningar, lämnas
korta och upplysande redogörelser för vad som skall behandlas. Förf. begynner med
Västergötlands kristnande och de första kyrkorna, frågar sedan varifrån det inflytande kommit, som
satt spår i landskapets gamla kyrkliga konst, från Tyskland, från England, dels anglosachsiskt,
dels norrmanniska från Danmark—Skåne, o. s. v. Därefter behandlas stenskulpturen, däribland
dopfuntar och gravstenar, och till sist monumentalmåleri, guldsmedskonst, textilier och
järnsmide.
Boken, som är rikt illustrerad, är förtjänt av vidsträckt spridning, särskilt i Västergötland,
bland enskilda och i folkbiblioteken, men är av värde för dessa bibliotek även i andra trakter.
Till sist en hemställan, att författare, som vända sig till de breda lagren, måtte vinnlägga
sig att så vitt möjligt använda svenska ord i stället för främmande. Kor-rundel torde i regel
kunna användas för apsid, dörrfält för tympanon, inflytande eller påverkan för influens o. s. v. L. T.
Romdahl, Axel L[udvig]. Spanska konstintryck. A. B. 1920. 107 s. Ill. Ibk. 9:—.
Skildringar av spansk konsthistoria alltifrån morernas tid intill 1800-talet. Romdahl är ej
endast kunnig konsthistoriker, han är begåvad skribent, och boken är icke mindre känslig och
underhållande än saklig. F. V.
Små konstböcker. 19. Carl Wilhelmson. Gle. bokh. 1920. 64 s. Ibc. 2:—.
Ett nytt häfte av en förträfflig serie (ang. föreg, häften jfr Grkat. s. 153). Varje häfte
innehåller 60 ypperliga reproduktioner i litet format jämte några biografiska notiser som
inledning och utgör ett gott och billigt bildmaterial för studier av ifrågavarande konstnär.
Strzygowski, Josef. Den kristna kyrkokonstens ursprung. Nya rön och
riktlinjer inom konstforskningen. Övs. [fr. ty.] av Lula Ungewitter och Gerda
Boethius. Diak. 1920. 224 s. Ill. Ib. 25:—.
Bakom förf:s nu utkomna bok ligga hans föredrag i Olaus Petri-stiftelsen, varför arbetet
först utkommit på svenska.
Förf. för oss in i en värld, som till stor del kommit i dagen under den 35-åriga forskaregärning,
genom vilken han blivit den förnämste kännaren av den östkristna konsten. Där
finner han den kristna kyrkokonstens begynnelse, där utvecklade den sig utan trycket av
härskarebud och fastslagen kyrklig sed, en produkt av där inhemskt byggnadssätt och den fria
konstnärsandens skapande, och detta på en tid, då kristendomen inom romarriket var en
förföljd religion. Byggnadsmaterialet, det soltorkade teglet, förde i dessa träfattiga trakter till
valvbyggnader, i Iran kupolen, som sedan vidare utvecklades i Armenien, i Mesopotamien
däremot tunnvalvet. Materialets förgänglighet krävde en beklädnad med plattor av olika ämnen,
som snart pryddes antingen efter de bildlösa religionernas art, med oändlighetsmönster,
flätverk, sådana vi finna dem t. ex. i Islams konst, eller också, som den framställande konsten
krävde, med bildverk av olika slag. Vi se, hur dessa byggnadsformer vandra mot väster och
möta den trätäckta basilikan, medelhavsländernas, Roms och Hellas kyrkobyggnadsform,
framvuxen ur dessa trakters hedniska tempelbyggnadsformer. De påverka varandra ömsesidigt, och
trådarna vävas på olika sätt samman under kyrkokonstens vidare utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 20 22:48:02 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1921/0112.html
