Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- A. Bok- och biblioteksväsen
- Litteratur
- I. Skön konst (med musik och teater)
- K. Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den här skisserade uppfattningen står i bestämd motsats till den äldre. Inför vissa slutsatser
står man frågande. Många gåtor förbli olösta, och striden är hård mellan nytt och
gammalt. Men horisonten har på ett ytterst betydelsefullt sätt vidgats.
För studiet av föreliggande bok krävas ej blott vissa religionshistoriska och konsthistoriska
förutsättningar, utan också tillgång till ett ganska rikt bildmaterial, sådant det finnes i förf:s
»Alt-Iran u. die Völkerwanderung» och framför allt hans »Die Baukunst der Armenier und
Europa». Även behöves kännedom om Italiens äldsta kyrkliga konst, ej minst Ravennas,
samt om Sydfrankrikes och Spaniens gamla kyrkokonst. L. T.
K. Historia.
Jfr arbetena om Eckardstein, Schönberg och. Skytte på L.
Brusewitz, Per Emil. Det röda zarriket. Intryck och erfarenheter från en
resa i Ryssland 1920. H. G. 1920. 140 s. Kmac. 6:50.
Ett politiskt neutralt ögonvittnes iakttagelser på vitt skilda områden av livet i bolsjevismens
centra, omfattande tiden 25 febr.—29 mars. Några verkligt pålitliga exakta uppgifter
kunna givetvis ej erhållas under den korta tiden av en månad, men förf. yttrar sig med
prisvärd försiktighet. På det hela taget synes enligt förf:s mening en förbättring ha inträtt sedan
slutet av år 1918, från vilken tid de närmast föregående skildringarna rörande förhållandena i
Ryssland härstamma. Penningvärdet har visserligen ytterligare sjunkit, och det till ett sådant
djup, att penningen praktiskt taget ej längre spelar någon roli inom landet, men sovjetmakten
har i viss mån konsoliderats, och livsmedelstillgången har avsevärt förbättrats. Industriens
produktionsförmåga är visserligen sämre än 1 1/2 år tidigare men visar på flera viktiga områden
uppåtgående tendenser i jämförelse med de närmast föregående månaderna, vilket, om det är
sant, skulle innebära en stor förbättring, då nedgången alltsedan monarkiens fall fortsatt i allt
raskare tempo. De förutvarande borgerliga elementen ha nu i mycket stor utsträckning sett sig
nödsakade att träda i bolsjevismens tjänst och ha i många avseenden genom sin
praktiskt-ekonomiska erfarenhet kunnat göra sina nya herrar goda tjänster. Å andra sidan ha många
»borgerliga» lyckats utverka åtskilliga förmåner och göra alltjämt sitt inflytande gällande, för
att staten skall lämna friare spelrum åt den privata företagsamheten och medgiva privata
vinster i stor skala (huvudsakligen i form av entreprenadpremier). Detta skulle delvis innebära
en återgång till de av bolsjevismen förkastade samhällsformerna men behövde icke beteckna
bolsjevismens fullständiga kapitulation, ty ett fullständigt upphävande av statens kontroll över
produktionsmedlen anses även i borgerligt sinnade kretsar otänkbart. — Denna bok svär i viss
mån emot dagspressens samtidigt och senare förekommande sensationella skildringar av ögonvittnen,
vilka, om de icke själva äro bolsjeviker, enstämmigt förfäkta, att bolsjevikregimen framkallat
ett hopplöst elände. I Brusewitz’ bok förekomma icke de temperamentsfulla utbrott av
indignation, som knappast saknas i någon annan icke-bolsjevikisk miljöskildring från dessa dagars
Ryssland, men detta innebär ingalunda, att han tror på bolsjevismens utvecklingsmöjligheter.
Bokens »lugna» ton torde helt enkelt kunna förklaras därmed, att förf. avrest till Ryssland i
den fasta tron, att fullständigt kaos skulle råda där, och blev överraskad att finna relativt
drägliga förhållanden. A. H.
I revolutionens Frankrike åren 1792—1795. Brev från en engelsk dam till
hennes bror i England. Övs. till fra., företal och kommentarier av H. Taine. Fr.
fra. av Simon Brandell. W. & W. 1920. 234 s. Kjd. 9:—.
H. Taines anseende som historieforskare har i betänklig grad rubbats, sedan en yngre
generation av revolutionshistoria börjat undersöka hans förhållande till sina källor; det har
bl. a. visat sig, att han med en häpnadsväckande godtrogenhet tager för gott varje bidrag, som
passar in i hans mot revolutionen starkt antipatiska ståndpunkt. Dessa brev, som första
gången utgåvos i London 1796, »återupptäcktes» och översattes till franska av Taine, som i deras
svartmålningar såg lika instruktiva som märkliga vittnesbörd om den föregivna engelska
författarinnans goda omdömes- och skildringsförmåga. Att breven äro apokryfiska, antagligen
författade av deras förste utgivare, en engelsk skriftställare utan vidare anseende, och att de sakna
såväl historiskt som litterärt värde är numera allmänt erkänt, och deras överflyttande till svenskt
språk synes fullkomligt överflödigt. G. Cqt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 20 22:48:02 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1921/0113.html
