- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Sjätte årgången. 1921 /
120

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barn- och ungdomsläsning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

göras efter ensidiga och trångbröstade synpunkter. På en plats, där man nyligen
lagt om skolbiblioteksverksamheten efter mer enhetliga och moderna principer,
hade man förut gjort inköpen efter respektive klasslärares önskningar. I ett
klassbibliotek hade alla böckerna religiöst innehåll, och utlåningssiffran var mycket
blygsam. Ett sådant bibliotek gör ofantlig skada. I ett bibliotek, där valet är
fritt, läsas även böckerna med religiöst innehåll, t. o. m. gärna, men nog kan
man tänka sig verkan av ovannämnda klassbibliotek i, såsom händelsen här var, ett
utpräglat socialistiskt samhälle. Det vore för övrigt onaturligt, om barnen i ett
samhälle vilket som helst endast läste religiös litteratur. Livet har ju också andra
sidor, hur man nu än ser på det. Man måste därför se till att alla sidor och
smakriktningar bli tillgodosedda, så långt det kan ske inom det tillbörligas
gränser och i överensstämmelse med bibliotekets värdighet och heder. Böcker med
låg moral eller sensationellt innehåll lika väl som de slätstrukna och sentimentala
böra vara bannlysta från biblioteket, och ej heller bör det på sina hyllor tala
ovårdat och tarvligt språk. Förvisso är en av bibliotekets viktigaste uppgifter
att odla ungdomens smak och därigenom avhålla den från den dåliga litteraturen,
dåligheten må nu sitta i innehållet eller formen.

Men lika visst bör barnbiblioteket kunna bjuda ungdomarna näring, som passar
deras friska aptit, antingen det gäller äventyrs- och dådlusten eller fantasien och
de vekare känslorna. Allt som är mänskligt och naturligt hos ungdomen skall
ha lov till att få näring och växa, ansat och varsamt vårdat visserligen, men också
fritt och starkt. Det finns ingenting löjligt eller onaturligt och ännu mindre något
syndigt i småbarnens sagohunger, pojkens lust för äventyr och flickans dröm om
ännu blott anade känslor.

De böcker ett barn- och ungdomsbibliotek bör innehålla, om det kan få
utveckla sig någorlunda fritt från ekonomiska bekymmer, ge sig nästan av sig
själva. För att tillgodose det vaknande begäret att få veta mer om det, som
läroboken så kortfattat framställer, bör det innehålla facklitteratur i alla de ämnen,
som läsas i skolan, samt såsom dess största avdelning sagor och berättelser, eller
vad som i de vuxnas bibliotek kallas skönlitteratur.

Jag har ofta blivit tillfrågad, om facklitteraturen verkligen lånas, och mången
bibliotekarie för vuxnas bibliotek har sagt mig, att folk endast vill låna »romaner».

Jag åhörde en gång ett samtal mellan en äldre och en yngre pojke, som
kommit till biblioteket för att låna. Den äldre gossen hade Estlanders Allmänna
historia i handen. Den mindre frågade då med ett litet grin: »Läser du sant
där? Sånt intresserar inte mej.» Varpå den äldre svarade: »Ja, men ser du,
man blir intresserad.»

Det är nog så, att de mindre barnen i regel inte, som pojken uttryckte det,
»intressera» sig för facklitteraturen, intresset kommer genom de fortsatta studierna.
Många barn ha dock redan från början sina specialintressen.

Nu är det givetvis så, att en bibliotekarie gärna ser, att låntagarna välja
»bra» och läsa det mest värdefulla. I ett skolbibliotek, där en lärare oftast är
bibliotekarie, kan måhända föreligga en frestelse att begagna lärarmyndigheten
för att påverka valet. Jag tror emellertid man gör bäst i att skrinlägga sin myndighet
vid utövandet av bibliotekariegärningen och öva så liten press på låntagarna som
möjligt eller åtminstone låta dem känna den minst möjligt. Biblioteket bör
helst vara oasen i skolans öken, där man vilar ut och söker den rekreation man
bäst behöver, antingen detta nu sker genom att begrunda Buddha, lösa ett kemiskt
problem eller i fantasien spränga ut till nya äventyr. Ett skolbibliotek blomstrar
bäst, när bibliotekarien är så litet lärare och så mycket människa som möjligt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 20 22:48:02 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1921/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free