Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utgifter och utlåning vid några av de större folkbiblioteken i Förenta Staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den uppgår endast till c. 1 band pr invånare. Siffrorna äro nog så belysande
för kulturintresset i den förnämsta staden i södra delen av Förenta staterna.
De högsta absoluta siffrorna — både i fråga om utlåning och utgifter — ha
miljonstäderna New York, Brooklyn och Chicago. Philadelphia kommer däremot
i fråga om anslag till biblioteksverksamheten efter både Boston och Cleveland,
trots det att dess folkmängd är mer än dubbelt så stor. Cleveland med sitt
mönstergillt ordnade biblioteksväsende kommer i fråga om utlåningen närmast
efter de tre »stora», New York, Brooklyn och Chicago.
Av de städer, som äro i invånarantal närmast jämförliga med Stockholm
(städer med mellan 4 och 500,000 invånare), har, om man bortser från det
redan nämnda New Orleans, förbundshuvudstaden Washington med District of
Columbia i förhållande till folkmängden den lägsta siffran för utgifterna men
också för antalet utlånade band. Emellertid är att märka att just i samma
årsberättelse angående detta bibliotek, ifrån vilken ovanstående tabell hämtats, mycket
starkt påyrkas, att kongressens anslag till biblioteket (District of Columbia förvaltas
nämligen direkt av kongressen) måste höjas med 36,000 dollars, med hänsyn till
framförallt behovet av ökad arbetskraft och högre avlöning. De övriga till nämnda
grupp hörande städerna (Minneapolis, Newark och Buffalo) ha alla tre betydligt
högre siffror än Washington. Vad särskilt Newark angår, en stad vars biblioteksorganisation
i vissa avseenden intagit en ledande ställning, är emellertid att märka,
att biblioteksstyrelsen därstädes just år 1918 begärde, att stadens anslag, på grund
av att alla löne- och materialkostnader stigit och därför att kraven i fråga om
både böcker och bibliotekspersonal voro stadda i så stark tillväxt, skulle ökas
med 30,000 dollars, för att görandet möjligt att i fortsättningen hålla bibliotekets
filialer öppna. Då ökningen ej blev beviljad, stängdes alla filialer utom en, vilket
hade till följd att lånesiffran föll med 4 à 500,000 band.
För samtliga de i tabellen upptagna biblioteken utgör medeltalet för kostnaden
pr invånare 31 cents eller i svenskt mynt c. 1 kr. 30 öre. Siffrorna för de
särskilda städerna växla emellertid betydligt: från tio cents (New Orleans) till 75 cents
(Atlanta) motsvarande i svenskt mynt resp. 43 öre och 3 kr. 20 öre.
De i tabellen införda siffrorna avse en tid, som redan ligger några år tillbaka,
och med de starka pris- och anslagsstegringar, som just åren 1918—1920 medfört
i vårt eget land, skulle man kunna vänta något likartat beträffande de amerikanska
biblioteken. Om också anslagen höjts, synes detta emellertid ej ha nämnvärt
inverkat på relationstalen emellan biblioteksutgifter och folkmängd. I det sist
hit-komna häftet av Library Journal finnes ett sammandrag av statistiken för år 1919
för de 227 största städernas bibliotek. Medelsiffran utgjorde 26 cents pr invånare.
För städer med över 300,000 invånare utgjorde den 32 cents och för städer med
100,000—300,000 26 cents.
Ett ännu mera betecknande uttryck för kommunernas intresse för biblioteksväsendet,
än förhållandet mellan invånarantal och biblioteksutgifter, finner man i
den siffra, som anger bibliotekets andel i kommunens samlade utgiftsbudget. Från
den nyssnämnda källan kunna även hämtas några uppgifter av detta slag. I de
227 städer, som statistiken omfattar, utgjorde biblioteksutgifterna i medeltal 1.3 %
av hela den kommunala utgiftssumman. I städer med mer än 500,000 invånare
är ifrågavarande siffra 1.2 % (högst i Cleveland 2.7 % och lägst i Philadelphia
0.8 %) och i städer med 300,000—500,000 1.3 % (högst i Minneapolis 2.2 % och
lägst i New Orleans 0.8 %).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
