Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utgifter och utlåning vid några av de större folkbiblioteken i Förenta Staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För svenska bibliotek ha givetvis de absoluta talen i de amerikanska bibliotekens
budgeter ej någon egentlig föredömlig betydelse. Däremot kan relationen
mellan de olika utgiftsposterna ha ett visst intresse och vara lärorik. De tre
huvudposterna i ett biblioteks utgifter skulle kunna betecknas: böcker, byggnad,
betjäning, d. v. s. utgifterna för böckers och tidskrifters inköp och inbindning,
lokalkostnaderna och personalens löner. Förhållandet mellan de nämnda tre
utgiftsposterna är i hög grad beroende på bibliotekets storlek och det samhälles
storlek, för vilket det är avsett. För biblioteken i mycket små samhällen spela
i regel lokalkostnaderna en ytterst ringa roli. Även kostnaderna för
bibliotekets skötsel är där vanligtvis — åtminstone i de svenska folkbiblioteken —
synnerligen låga, om sådana ens äro upptagna. Ju större biblioteket är och ju
mer omfattande dess uppgifter, desto mera måste kostnaderna för personal och
lokal betyda i budgeten. I ett större samhälle inställer sig snart krav på egen
byggnad för biblioteket, ja på egna byggnader även för filialerna. Ett stort
biblioteks skötsel kräver personer, som helt ägna sig däråt. Och ju större
bibliotekets verksamhetskrets är, desto starkare gör sig vanligen också kravet på
verksamhetens specialisering gällande och därmed tillika kravet på personalens utbildning.
Från lokalutgifterna kan i detta sammanhang bortses. Ett stort antal av de
amerikanska biblioteken har ju fått sina byggnader genom enskilda donationer.
Och även i fråga om en av vederbörande kommun själv uppförd byggnad, torde
byggnadskostnaderna, som redan framhållits, vanligen ej framträda i bibliotekets
egen årsbudget.
De 184 större eller mindre bibliotek inom staten Indiana, som åtnjöto understöd
av allmänna medel, hade året 1918—1919 tillsammans en inkomst av något
över 741,000 dollars. Därav användes till inköp och inbindning av böcker c.
218,000 eller ungefär 29 % och till avlönande av den egentliga bibliotekspersonalen
c. 276,000 eller 37 %. Om man medräknar lönerna till vaktmästarna o. s. v.
höjes procentsiffran till 46 à 47 %. I totalsiffrorna, beträffande vilka de små
biblioteken, som äro i övervägande flertal, äro de bestämmande, ingår sålunda
»personalkontot» med endast 50 % högre siffra än »bokkontot».
Tar man åter endast hänsyn till det största av de medräknade biblioteken,
Indianapolis P. L., rinner man, att posten bokinköp och inbindning där endast gick
till 12 % av hela utgiftssumman, under det att personalens löner utgjorde 56 %
eller nära fem gånger mer.
Liknande siffror, om också skillnaden ej är fullt så stor, erhåller man från andra
stora bibliotek. I Newark P. L. avsågo åren 1918—1920 c. 18 % av utgifterna
inköp och inbindning av böcker. Under samma år utgjorde personalkostnaderna
60—64 % eller mellan 3 och 4 gånger mer. I Washington P. L. voro 1918
motsvarande siffror 21 % och 68 %, i New York P. L. (1919) 21 och 67, i
Cleveland P. L. (1919—20) 16 och 66, i Detroit P. L. (1915—16) 23 och 60 samt
i Chicago P. L. (1917—18) 23 och 56. Utgifterna för personalen utgöra alltså
i de anförda exemplen högst 4 och lägst 2.5 gånger utgifterna till bokinköp och
inbindning.
En annan jämförelse, som kan ha intresse, är emellan kostnaderna för
bokinköp och -inbindning å ena sidan, å andra sidan antalet utlånade band. Ju
större utlåningen är, d. v. s. ju mer biblioteket användes, dess starkare är
slitningen och dess större blir behovet av nya böcker och av ombindning av de
gamla. Påverkan är emellertid ömsesidig. Om ett bibliotek ej ökar sitt
bokförråd, komma naturligtvis snart lånesiffrorna att sjunka. För att åter hämta exempel
från förhållandena i staten Indiana, uppgick där folkbibliotekens samfällda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
