Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelse över Sveriges allmänna biblioteksförenings sjunde årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bibliotekskonsulenterna inlett underhandlingar med Centralstyrelsen för Svenska
bokhandlarföreningen, och man hade därvid enats om ett förslag till
överenskommelse, som bl. a. innehöll, att biblioteken skulle hos alla de bokhandlare,
som anslöto sig till överenskommelsen (och det var att vänta att flertalet skulle
göra detta), kunna påräkna en rabatt av minst 17 % vid kontant inköp. Så länge
överenskommelsen hade gällande kraft, skulle intet statsunderstöd utgå till någon
bokform edlingsanstalt.
En följd av bokinköpens decentralisering var att varje särskilt bibliotek skulle
själv ombesörja inbindningen även av statsbidragsböckerna. Med avseende på
kontrollen av bindningen, vore det tillräckligt att föreskriva att statsbidraget ej
utbetalades, förrän med specificerad räkning utvisats, att böckerna, som inköpts
för statsbidraget, även blivit inbundna.
Då för en omläggning av sättet för statsbidragsböckernas leverering en
förändring erfordrades i de av riksdagen föreskrivna villkoren för statens
understödjande av folkbiblioteksväsendet, kunde den ifrågasatta decentraliseringen först
tänkas genomförd hösten 1922 och alltså först komma att gälla de för nämnda år
utgående statsbidragen.
Inledningsföredraget följdes av en kort diskussion. Biblioteksföreståndaren
D. Hellmér tillstyrkte livligt förslaget om decentralisation och ville särskilt fästa
uppmärksamheten på de ökade möjligheter att snabbt förvärva den nyutkommande
litteraturen, som decentraliseringen skulle erbjuda genom att rekvisitioner kunde
få göras flera gånger om året. Han framhöll vidare som önskvärt att
bokhandlarna finge sin betalning för statsbidragsböckerna direkt från statskontoret.
Slutligen uttalade han tvivel, om det skulle vara nödvändigt att bibehålla
bestämmelsen om att de i statsbidrag utgående böckerna skulle vara inbundna-
Överlärare G. A. Gustafsson uttalade också sin stora tillfredsställelse med förslaget
men kände sig inte säker på att en decentralisering skulle bli uteslutande till
fördel för de små biblioteken ute i bygderna — utan bokhandel och bokbindare.
Folkskollärare P. Skoglund, Dala-Järna, gjorde häremot gällande att
förändringen säkerligen skulle vara till fördel även för landsbygdens bibliotek, då nu
bokhandlare funnes i flertalet kommuner. D:r Hjelmqvist påpekade, att tillfälle
alltjämt skulle finnas för dem som så önskade att använda förmedlingsanstalt. I
sitt inlägg framhöll f. ö. inledaren bl. a. — med anledning av ett tidigare
diskussionsinlägg ang. inbindningskostnaderna — att här vore ett område, där
länsbiblioteksförbunden kunde ha en insats att göra: att vart i sin provins söka skaffa så
förmånliga villkor som möjligt för inbindningen. Sedan andre bibliotekskonsulenten
Tynell och överlärare Gustafsson yttrat sig i fråga om den föreslagna
rabatten, var diskussionen slut.
Ordföranden förklarade så mötet avslutat, och t. f. riksbibliotekarien Lindegren
framförde till honom mötets tacksamhet.
Mötesdeltagarna begåvo sig därefter till riksdagsbiblioteket, vilket besågs under
ledning av bibliotekarien R. Höckert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
