Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Berättelse över Sveriges allmänna biblioteksförenings sjunde årsmöte
- Specialrum för publiken. Några anteckningar från en biblioteksstudieresa i Förenta staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SPECIALRUM FÖR PUBLIKEN.
Några anteckningar från en biblioteksstudieresa i Förenta staterna.
Av Fredrik Hjelmqvist.
Hösten 1920 företog arkitekt Asplund och jag med understöd från Stockholms
stad en studieresa till Förenta staterna för att där med tanke på det blivande
stadsbiblioteket i Stockholm studera några större och medelstora städers
biblioteksbyggnader och biblioteksorganisation.
Ett förhållande, som därvid bl. a. var föremål för vårt intresse, var den rika
utformning, som man hade givit de stora allmänna bibliotekens planutbildning med
hänsyn till olika kategorier av publik och olika studieintressen. Då måhända ett
och annat härav kan vara av mera allmänt intresse, offentliggöras här några
anteckningar, varvid jag behandlar något utförligare sådana förhållanden, som kunna
förefalla förut mindre beaktade i Sverige.
Det ligger i sakens natur, att ju större ett bibliotek är, desto starkare
framträder en viss tendens till specialisering i den mening att bibliotekets olika
uppgifter bli lokalt differentierade. I sina yttersta konsekvenser skulle detta bl. a.
innebära att varje ämnesgrupp i biblioteket skulle komma att disponera en särskild
lokal, där bibliotekets böcker inom facket voro uppställda och där studieplatser
voro anordnade för de för detta speciella fack intresserade. Biblioteket bleve,
skulle man kunna säga, upplöst i ett antal specialbibliotek.
Det kan onekligen vid första ögonkastet ligga något bestickande i en dylik
plan. För den studerande är det ju en tilltalande tanke att finna samlade
omkring sig alla de böcker biblioteket äger i det ämne han är intresserad av.
Newberrybiblioteket i Chicago är också ursprungligen helt anlagt efter de här
skildrade riktlinjerna. Den långt drivna specialiseringen har emellertid sina
betänkliga ölägenheter. Den medför utrymmesförlust, den nödsakar att inköpa
onödigt många dupletter av vissa arbeten som behövas på flera avdelningar, och
den förutsätter framför allt en relativt talrik personal. Med ett ord den fördyrar
i hög grad bibliotekets drift. Ingenstädes har därför ett dylikt system genomförts
i sin helhet. I Newberry Library har man också numera måst frångå systemet
och inrättat större gemensamma läsesalar. Däremot behöver det ej vara ett särskilt
stort bibliotek för att det, även om man endast tager hänsyn till de för
allmänheten avsedda lokalerna, skall visa sig önskligt eller rentav nödvändigt att
åtminstone i vissa avseenden genomföra en specialisering.
Anledningen till att en differentiering genomföres i fråga om de lokaler inom
ett bibliotek, som äro avsedda för allmänheten, kan växla.
Den kan ligga i publikens beskaffenhet. Det finns t. ex. intet public library
i Amerika, som ej har en särskild avdelning för barn. Några av de största
biblioteken ha ett särskilt rum för de blinda (så t. ex. New York P. L.). I Chicago
P. L. har man t. o. m. ett särskilt läsrum för kvinnor. Den nuvarande chefen
för biblioteket förklarade emellertid att ett dylikt rum måste anses fullkomligt
omotiverat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 20 22:48:02 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1921/0183.html