Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Klassfikationssystem för Svenska bibliotek
- Svensk tidskriftsindex än en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSK TIDSKRIFTSINDEX ÄN EN GÅNG.
Som förut omnämnts i styrelseberättelsen har biblioteksföreningens ansökan om statsbidrag
i och för utgivande av en svensk tidskriftsindex återremmitterats till riksbibliotekarien, vilken den
31 maj inkom med det infordrade nya utlåtandet. Av yttrandet, som även denna gång
utmynnar i en avstyrkan, skall här nedan återges de delar, som kunna anses innehålla något nytt
utöver vad sora ingick i den föregående skrivelsen.
Riksbibliotekarien framhåller först gentemot andre bibliotekskonsulentens referat av hans
skrivelse att han (riksbibliotekarien) ansett sig icke böra tillsvidare återupptaga frågan om
utgivandet av en svensk tidskriftsindex genom Kungl. bibliotekets försorg, och fortsätter därefter:
Jag anser mig emellertid redan här böra tillägga, att jag under nuvarande svåra statsfinansiella
förhållanden icke heller nu är beredd att tillstyrka ett omedelbart utförande av
ifrågavarande förslag, så mycket mer som det torde vara att förvänta, att en publikation av detta
slag under tidernas lopp med nödvändighet sväller ut och åstadkommer ökade kostnader för
statsverket. Jag har i min föregående skrivelse i ärendet i allmänhet framhållit, att i flera av
de viktigaste vetenskapsgrenarna årsbibliografier publiceras av de ledande tidskrifterna, vilka
bibliografier hittills kunnat till en icke oväsentlig grad ersätta en allmän tidskriftsindex. Det
är kanske lämpligt att här påvisa, att dessa fackbibliografier, som förteckna icke blott
uppsatser i tidskrifter och andra periodica utan även självständiga arbeten, äro ganska talrika,
varjämte de i de flesta fall sträcka sig utanför sitt egentliga ämne även till angränsande områden.
De förnämsta årsbibliografier, som nu utgivas, beröra följande vetenskaper: historia (utgiven i
Historisk tidskrift), genealogi (Personhistorisk tidskrift), litteraturhistoria (Samlaren),
konsthistoria (Tidskrift för konstvetenskap), nordiska språk (Arkiv för nordisk filologi),
ortnamnsforskning (Namn och bygd), rättsvetenskap (Tidsskrift for Retsvidenskab); bibliografier
omfattande flera år offentliggöras i följande ämnen: kyrkohistoria (Kyrkohistorisk årsskrift), juridik
(Nytt juridiskt arkiv), psykologi (Psyke). Vidare komma från och med detta år årsbibliografier
att publiceras i bibliografi (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen) och statistik
(Nordisk statistisk tidskrift). Även för den naturvetenskapliga litteraturens bibliografiering är väl
sörjt. Utom vissa årsbibliografier och bibliografierna i The international catalogue of scientific
literature, vilken senare publikation dock under krigsåren legat nere, förbereder Svenska
Vetenskapsakademien, för såvida icke det nämnda internationella företaget åter väckes till liv,
utgivandet av en naturvetenskaplig årsbibliografi, sedan riksdagen på Eders Kungl. Maj:ts förslag
nu till akademiens förfogande ställt nödigt anslag. Det torde därför böra tagas i övervägande
huruvida den svenska tidskriftsindexen i så fall överhuvud taget skall behöva befatta sig med
den naturvetenskapliga litteraturen eller om den icke skall kunna begränsas till att omfatta
enbart humanistiska ämnen.
Av vad jag ovan framhållit synes det mig klart framgå att för den kunskapssökande möjlighet
finnes att erhålla kännedom om den viktigaste delen av den svenska tidskriftslitteraturen
även utan hjälp av en tidskriftsindex. Andre bibliotekskonsulenten har häremot framhållit, att
de ovan nämnda bibliografierna ingå i tidskrifter, som i regel betinga ett rätt högt pris, och
att dessas innehåll ofta är av den art, att man ej kan förorda, att det stora flertalet av de för
den större allmänheten avsedda biblioteken anskaffar dem. Häremot torde med fog kunna
invändas, att de flesta av de nyss uppräknade tidskrifterna höra till dem, som böra utgöra
grunden även för ett mindre bibliotek, och att desamma säkerligen komma att lämna det största
materialet till en blivande tidskriftsindex, som naturligtvis också måste taga sikte på den rent
vetenskapliga produktionen, ej blott på den politiska och sociala.
Av vad jag ovan anfört, skulle det synas, som om behovet av en årlig svensk tidskriftsindex
icke för närvarande vore så trängande. Dock tala otvivelaktigt flera skäl för en sådan
publikations utgivande, framför allt är det naturligtvis önskvärt att i en lätt tillgänglig
handbok kunna överblicka hela tidskriftslitteraturen. Jag tillåter mig därför förklara, att Kungl.
biblioteket allt fortfarande är berett att återupptaga frågan om en svensk tidskriftsindex, när
tiden härför kan anses vara mogen, och medverka till en tillfredsställande lösning.
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
I min underdåniga skrivelse den 26 augusti 1920 framhöll jag, att meningarna voro delade,
om en årlig tidskriftsindex eller en för flera år, exempelvis fem år, avsedd index, vore den
lämpligaste. Denna fråga har nu varit föremål för ingående överläggning vid sammanträden
med de ovan nämnda bibliotekarierna i Kungl. biblioteket [samtliga förste bibliotekarier] och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 20 22:48:02 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1921/0191.html
