Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk tidskriftsindex än en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
representanten för Uppsala universitetsbibliotek [förste bibliotekarien Bring], och ett vida större
material har indragits i utredningen, än det varöver Sveriges allmänna biblioteksförening
förfogat i och för sin utredning, där exempelvis den italienska och den holländska
tidskriftsindexen, vilken senare är synnerligen viktig, icke voro uppmärksammade. Ehuru den åsikten
fortfarande gjorde sig gällande, att det vetenskapliga biblioteksväsendet och framför allt arbetet
vid katalogen och expeditionen bäst vore betjänt med en flera år omfattande index, varigenom
också de vidlyftiga registerarbetena till 5- eller 10-årsperioder borde kunna undvikas, ansågs
dock hänsyn böra tagas till kravet på de registrerade uppsatsernas aktualitet, så att
kännedom om dessa snarast möjligt skall kunna spridas till den läsande allmänheten. Kungl.
biblioteket biträder därför nu den mening, som anser att en årlig svensk tidskriftsindex under
nuvarande förhållanden är den lämpligaste formen för en dylik publikation.
Däremot återstå de anmärkningar, som jag i min förra skrivelse riktade mot Sveriges
allmänna biblioteksförenings framställning, för så vitt de röra redigerings- och utgivningsarbetets
uppdragande åt föreningen, oemotsagda även i andre bibliotekskonsulentens skrivelse. Vad jag
närmast vänt mig mot, är den fullständiga frånvaron av utredning, huru föreningen tänkt sig
den praktiska anordningen av redigeringsarbetet och med vilka arbetskrafter det skall utföras. I
andre bibliotekskonsulentens skrivelse finner jag icke heller nu någon som helst upplysning
härom, en omständighet, som måste betecknas som synnerligen anmärkningsvärd. Jag har
redan förut framhållit det som otänkbart, att ett bibliografiskt arbete av föreliggande slag
utföres utanför ett offentligt med nödig bibliografisk handapparat försett bibliotek, jag har vidare
ansett det för sannolikast, att arbetet komme att anförtros åt någon bibliografiskt skolad
tjänsteman vid något av de offentliga biblioteken, vilken därför skulle uppbära särskilt
redigeringsarvode. Det torde på grund härav icke finnas någon som helst anledning att förbigå den
institution, med vilkens arbetskrafter och hjälpmedel den ifrågasatta publikationen utföres och på
vilken ansvaret för redigeringen får vila. Men härtill kommer ännu en omständighet, som icke
är den minst viktiga. Hur skall föreningen kunna överblicka och införskaffa det för
excerperingsarbetet nödiga tidskriftsmaterialet utan att, hava tillgång till ett offentligt bibliotek? Det
måste visserligen erkännas, att detta även blir ett problem för våra offentliga bibliotek att lösa,
av vilka det ju närmast är Kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken, som kunna
ifrågakomma, i det att de flesta tidskrifterna inkomma först med det följande årets arkivleveranser.
Men denna fråga torde dock bliva lättare för en offentlig biblioteksinstitution att ordna än för
en privat förening. Dels subskriberar Kungl, biblioteket eller erhålkr på annat sätt ett stort
antal av de viktigaste svenska tidskrifterna för att i läsesalen tillhandahållas allmänheten, dels
har universitetsbiblioteket i Uppsala tillgång till icke mindre än 130 tidskrifter allt efter som
dessa utkomma, vilka där uppsamlas för att som gåva avsändas till den skandinaviska
avdelningen av Bibliothéque Sainte-Geneviéve i Paris. En annan utsikt att erhålla snar tillgång
till tidskriftslitteraturen torde kunna uppnås genom ett rationellt utnyttjande av det till Kungl.
Justitiedepartementet inkommande pliktexemplaret, varom i dagarna förslag blivit framlagt.
Det torde dessutom vara lättare fo’r ett av de offentliga biblioteken att genom överenskommelse
med förläggare och redaktörer i rätt tid erhålla det pliktexemplar, som i alla händelser
senare måste utlämnas, än för en förening utan fast loka] och utan de förbindelser med
landets tryckerier och förläggare, som de offentliga biblioteken äga. Vidare är det icke utan vikt
för arbetet, att tillgång finnes till hela det förutgående tidskriftsmaterialet, vilket ju endast kan
vara fallet i något av de nämnda biblioteken. De här ovan anförda skälen synas mig därför
fortfarande tala för att redigeringsarbetet av en svensk tidskriftsindex, om en sådan kommer
till stånd, bör uppdragas direkt åt något av statsbiblioteken utan någon mellanhand.
Underdånigst
Isak Colljin.
Stockholm den 31 maj 1921.
Till ovanstående skrivelse skola endast fogas några reflexioner, utan att gå in på någon
direkt polemik. Det är först och främst en tillfredsställelse att konstatera att riksbibliotekarien
numera övergivit tanken på femårsperioden för en eventuell tidskriftsindex’ utgivande. Vidare
bör det också understrykas, att fastän skrivelsen anser det böra tagas under övervägande om
ej indexen bör begränsas till enbart humanistiska ämnen, det några rader längre ned
framhålles att det »framförallt naturligtvis är önskvärt att i en lätt tillgänglig handbok kunna
överblicka hela tidskriftslitteraturen». Slutligen är det i avvaktan på indexen värdefullt att få
uppräknat de tidskrifter, som innehålla årsbibliografier över svensk litteratur inom resp. fack, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
