Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk tidskriftsindex än en gång - Behovet av höjda lokala anslag till biblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att denna uppräkning skall kunna bli till ännu mer hjälp, skola här meddelas
prenumerationsprisen för tidskrifterna, fastän man kan ha all anledning att sätta i fråga om verkligen »de
flesta» av dem höra till de tidskrifter, »som böra utgöra grunden även för ett mindre
bibliotek». Historisk tidskrift (medlemskap i Svenska historiska föreningen, Sthlm) 12:—;
Personhistorisk tidskrift 16:—; Tidskrift för konstvetenskap 12:—; Samlaren (medlemskap i Svenska
litteratursällskapet, Uppsala) 10:—; Arkiv för nordisk filologi 11:—; Namn och bygd 10:—;
Tidsskrift for retsvidenskab 12:—; Kyrkohistorisk årsskrift (medlemskap i Kyrkohistoriska
föreningen, Uppsala) 10:—; Nytt juridiskt arkiv, avd. II. (på posten) 15:—; Psyke 10:—; Nordisk
tidskrift för bok och biblioteksväsen 20:—; Nordisk statistisk tidskrift (ännu ej utkommen).
Sammanlagt går prenumerationspriset till över 130 kr.
Utom de i dessa tidskrifter ingående bibliografierna kan det emellertid vara skäl att erinra
om årsbibliografien över naturskyddslitteratur i Sveriges natur (5:—) och den bibliografiska
översikten över kulturhistorisk litteratur i Rig (medlemsavgift i Föreningen för svensk
kulturhistoria 10:—).
Riksbibliotekariens huvudanmärkning är att han anser att då sannolikt arbetet kommer att
anförtros åt »någon bibliografiskt skolad tjänsteman vid något av de offentliga biblioteken, det ej
torde finnas någon som helst anledning att förbigå den institution, med vilkens arbetskrafter
och hjälpmedel den ifrågasatta publikationen utföres och på vilken ansvaret för redigeringen
får vila». Nej det finns ingen annan anledning än den mycket giltiga att chefen för den
institution, som i första hand skulle komma i fråga, förklarat att han tillsvidare ej ansett sig böra
återupptaga frågan. Det kan också förtjäna att framhållas att både i Danmark och Norge de
motsvarande företagen ha startats som enskilda företag. Och det förefaller något egendomligt
att taga för givet att ansvaret för redigeringen skulle komma att vila på institutionen, om en enskild
person eller en enskild förening begagnar sig av dess resurser för att utföra ett arbete. F. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
