Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Upsala universitetbiblioteks 300-års jubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Den nya läsesalen i Uppsala universitetsbibliotek.
|
ännu alltjämt Sveriges största bibliotek. Bandantalet beräknas till över 600,000,
därav 15,000 volymer handskrifter. Genom den ombyggnad, som avslutades 1917,
har biblioteket erhållit modernt inredda bokmagasin och en ståtlig läsesal, som
har ett referensbibliotek om c:a 13,000 band och där det finns över 100 arbetsplatser.[1]
Vid minnesfesten i universitetets aula höllos tal av universitetets rektor prof.
Stavenow och av överbibliotekarien Hulth. Den förre sammanknöt
universitetsbibliotekets jubileum med minnet av Rigas erövring och den svenska
kulturgärningen i Östersjöprovinserna: Livland och Estland. Överbibliotekarien Hulth gav
i korta drag en översikt av bibliotekets historia. Efter talen överlämnades av
representanter för svenska, danska och finska bibliotek hyllningsadresser till
Uppsala universitetsbibliotek.
Den ståtligaste av de minnesgärder, som föranletts av jubileet, är emellertid
den festskrift, som institutionen själv utgivit. Uppsala universitetsbiblioteks
minnesskrift; 1621—1921; med bidrag av bibliotekets forna och nuvarande
tjänstemän rymmer inom sina 620 sidor ett växlande och värdefullt innehåll. I
spetsen kommer en förteckning å Uppsala universitetsbiblioteks ledare jämte korta
upplysningar rörande deras verksamhet, uppgjord av Uppsala universitets och dess
biblioteks historiograf, nestorn bland Sveriges bibliotekarier Claes Annerstedt.
Tydligt framträda i dessa biografier de olika uppsvingstiderna för biblioteket:
Erik Benzelius d. y. (1702—1724), Per Fabian Aurivillius (1787—1829) och
därefter den rad bibliotekschefer, som börjar med Carl Gustaf Styffe (1864—1882)
och fortsätter med Claes Annerstedt, A. L. Bygdén, Aksel Andersson och J. M. Hulth.
[1] Över »Carolina rediviva» har Samuel E. Bring lämnat en överskådlig och rikt illustrerad
redogörelse i Ord och bild, h. 10, s, 513—527.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 20 22:48:02 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1921/0206.html
