Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upsala universitetbiblioteks 300-års jubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter Annerstedts bidrag följa de övriga 22 ordnade efter de behandlade
ämnenas tidsföljd. Riksbibliotekarien Collijn utreder den verksamhet Paul Grijs
utvecklade åren 1510—1519 i Uppsala, som dess förste boktryckare. Hogenskild
Bjelke, den förnämste svenska boksamlaren under Vasatiden, och hans bibliotek,
som med all säkerhet utgjorde en beståndsdel i Gustav Adolfs ovannämnda första
donation, har gjorts till föremål för en kringsynt och upplysande undersökning av
förste bibliotekarien Walde. En högt uppsatt ämbetsman från en något senare tid,
riksrådet Bengt Skytte, och hans språkvetenskapliga arbete belyses av förste
bibliotekarien Grape i en intressant uppsats, med utgångspunkt i några nyfunna fragment
av Skyttes etymologiska anteckningar. Överbibliotekarien Andersson har i »Några
rangfrågor vid Uppsala universitet» bl. a. redogjort för den tvist om bibliotekariens
rang, som uppstod 1702, då Erik Benzelius utnämndes till bibliotekarie utan att
samtidigt, som förut alltid varit vanligt, vara professor. Det gällde, om han skulle
få rang omedelbart efter professorerna eller först efter sekreteraren. Striden
avgjordes av konungen så, att bibliotekarien erhöll rang efter tjänsteålder bland
professorerna. En synnerligen viktig sida av universitetsbibliotekets verksamhet skildras
ingående i förste bibliotekarien S. E. Brings utförliga historik av Uppsala
universitetsbiblioteks bytesförbindelser med andra institutioner, vilka förbindelser särskilt
genom överbibliotekarien Anderssons energiska arbete utvecklats i en
utomordentlig grad. Antalet institutioner, med vilka byte för närvarande äger rum, kan ej
exakt uppgivas. 1914 kan det beräknas med säkerhet ha uppgått till över 1,800,
men har antagligen sedan dess avsevärt sjunkit. Trots detta torde Uppsala
universitetsbibliotek vara ett av de bibliotek i världen, som mest målmedvetet och i
största utsträckning knutit bytesförbindelser. Frågan angående de utländska
tidskrifterna och lämpligaste sättet för deras förtecknande har tagits upp till
behandling av biblioteksamanuens Samzelius, som yrkar på en särskild accessionskatalog
över utländska tidskrifter i svenska bibliotek och därav väntar både fördelar ur
ekonomisk synpunkt och lättnader för forskarna. Frågor rörande Uppsala
betydande handskriftsamling behandlas av överbibliotekarien Hulth (Uppsala
universitetsbiblioteks förvärv av Linnéanska originalmanuskript), biblioteksamanuensen,
docenten Rooth (om de medeltida tyska handskrifterna), bibliotekarien greve
Lewenhaupt (Rosenhanska handskriftsamlingen) biblioteksamanuensen Heyman
(Stjernhielms skrifter om mått och vikt), andre bibliotekarien v. Döbeln (om det v.
Döbelnska släktarkivet), biblioteksamanuensen Ågren (om Nordinska
handskriftsamlingen), andre bibliotekarien Carlsson (Jonas Hallenbergs anteckningar och
samlingar till Gustaf II Adolfs historia). Angående Uppsala universitetsbiblioteks
samling av nyisländsk litteratur lämnar extra bibliotekarien Uggla några
meddelanden. Andre bibliotekarien Taube redogör för utländska kartor i Uppsala
universitetsbibliotek och biblioteksamanuensen docenten Ekholm för
handteckningssamlingen. Förste bibliotekarien Nelson undersöker de exemplar, som finnas av
Peder Svarts Gensvar 1558. Andre bibliotekarien Colliander beskriver ett unikum
från den nederländska reformationstiden i Uppsala universitetsbibliotek och andre
bibliotekarien Paul Högberg en där förvarad, mycket sällsynt upplaga av Roman
de la rose. Andre bibliotekarien C. W. Stjernberg har bidragit med en
förteckning över dom kapitelsavhandlingar efter 1890 jämte tillägg och rättelser till Aks.
Josephsons Avhandlingar och program (1855—1890), andre bibliotekarien vid
Kungl. biblioteket frih. Rudbeck redogör för Uppsala universitetsbiblioteks exlibris
och stadsbibliotekarien i Norrköping Hj. Lundgren för J. H. Lidéns planer till en
biblioteksbyggnad i Norrköping (antagligen från något av åren 1777—79).
Det har här ej kunnat bli fråga om annat än ett kortfattat angivande av de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
