Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västgötalitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åsle. Salander, N., Beskrifning öfver Å:ds församling i Skaraborgs län (Sthm 1811, 168
s.). — Dens., Beskrifning öfver A:ds pastorat (Skarab. hush.-sällsk. handl. 1821, s. 86—101). —
Åsledstenen (Sv. T. A. 1899, s. 338—340). — Karlsson, K. E., Något om lifvet i en
västgötaförsamling för 200 år sedan (Julhälsn. Skara stift 1919, s. 80—90).
Älvsborg. Berg, W., Gamla Elfsborg (Bidr. till . . . Gbgs och Bohusläns fornm. och
hist., B. 2 (1879—83), s. 293—427). — Dens., E:s slott, 1 (Gbg 1902, 440 s. + pl. och kartor;
ingår i B. 7 av Bidrag). — Gyllencreutz, A., Några data ur Ä:s fästnings historia (Sv.
kustartilleritidskr. 1918, 32 s.). — Mannerfelt, O., Guvernörer och landshövdingar med residens på
Ä:s slott och i Göteborg 1619—1680 (Göteborgs försvar 1919, s. 21—50 1920, s. 47—55.). —
Johansson, K. L., Ä:s fästnings kyrka (i Veteraner bland kyrkor i Göteborg och omnejd (1908), s. 83—90).
Öresten. Welin, S., Öresten (1903; V F T, B. 2: H. 2/3, s. 1—15).
Örgryte. C. G. S[tyffe], Några blad ur svenska kyrkans historia med särskildt afseende
på Ö. gamla kyrkas uppkomst m. m. . . . (Gbg 1891, 30 s.). — Hörman, E., Ö. gamla kyrka
(Gbg 1915? 71 s,) — Stenström, F., O. genom tiderna. En minnesbok (Gbg 1920, 157 s. +
ett flertal pl). — Johansson, K. L., Ö. gamla kyrka (i Veteraner bland kyrkor i Göteborg och
omnejd (1908), s. 5—14).
Örslösa. Dalman, L. R. N., Ö. församling (Skarab. hush.-sällsk. handl. 1818, s. 91—106).
— Ur Ö. kyrkas arkiv [Tal under kolerafarsoten 1834 17/8 av N. Wallin] med inl. af L. H.
Hallner (Julhälsn. Skara stift 1915, s. 48—52). — Anteckningar i Ö. kyrkobok 1695 om de
olyckliga åren 1596, 1597 och 1598 (Sv. folkets seder . . . (Sthm 1846), s. 233—237).
Västergötlands historia i litteraturen.
Äldre handlingar rörande Västergötland äro publicerade i Västergötlands
fornminnesförenings tidskrift (förteckningar i varje del). Jfr även den av K. H. Karlsson
utgivna förteckningen över släkten Tre Rosors godsarkiv (ib. D. 2: H. 8/9, s. 132—177).
Några av Västergötlands konungar behandlas av O. Verelius: Gothrici et
Rolfi Westrogothiæ Regum Historia . . . (Upps. 1664).
Kristendomens införande göres till föremål för en akademisk avhandling i
P. G. Alanders De religione christiana in Vestro-Gothiam introducta, P. 1—2
(Upps. 1839, 30 s.). — Av i sammanhang härmed stående frågor diskuteras den
om Olof Skötkonungs dop vid Husaby av H. Hildebrand: St. Sigfrid och hans
mission (Hist. tidskr. 1891, s. 72—88) N. Beckman: Hvem har döpt Olof
Skötkonung? (Kyrkohist, årsskr. 1910, s. 214—20), H. Lundström: Hvem har döpt
Sveriges förste kristnade konung? (Fynd och forskningar, H. 1, s. 3—22) och
Till frågan om Olof Skötkonungs dop (ib., H. 2, s. 59—88) samt N. Höjer:
Olof Skötkonungs dop (Hist. Tidskr. 1913, s. 224—29).
Den viktigaste urkunden för kännedomen om Västergötlands medeltida förhållanden
är Västgötalagen. Den föreligger utgiven i flera editioner: den klassiska
Collin-Schlyterska (1827), vidare Schwartz-Noreens handupplaga (1876),
Börtzell-Wieselgrens fotolitografiska avtryck (1889), Vendells (1897) och senast B. Sjöros’:
Äldre västgötalagen i diplomatariskt avtryck och normaliserad text (Helsingfors
1919i 358 s.) till vilken f. ö. hänvisas för erhållande av anvisningar om den
rika litteraturen rörande lagen. Ett populärvetenskapligt arbete är N. Beckmans
Ur vår äldsta bok (Sthm 1912, 100 s.) som är utmärkt orienterande i hithörande
frågor. — En annan framställning, byggd på en analys av lagens bestämmelser,
är R. Kjelléns: Stat och samhälle i det gamla Vestergötland 1—2, (1897—99,
VFT, B. 1: H. 8/9, s. 1—11, H. 10, s. 1—21). Om de västgötska lagmännen
har man en latinsk disputation: Rabenius, De antiquis Westrogothiae legiferis (1769),
om västgötalagmannen Eskil har C. M. Petri skrivit en akademisk avhandling (Lund
1859, 47 s.). Slutligen må för Västergötlands medeltida historia nämnas Luths
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
