Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västgötalitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(pres. Fant) akademiska avhandling: De Vestrogothia, medio ævo præcipuarum
mutationum orbis Sviogothici theatro, . . . P. i—2 (Upps. 1804—06, 26 s.). —
Särskilda episoder under medeltiden behandlas i flera smärre uppsatser. Så slaget
vid Lena av S. Lampa (föredrag tr. 1909 i VFT, B. 2: H. 10, s. 113—21) samt
av Fr. Läffler: Till sjuhundraårsminnet av slaget vid Lena (Fornvännen, 1908,
s. 44—48, 92—101, 137 —177, 1909, s. 120—125); detta och slaget vid
Falköping 1389 av M. Lindskog (Sthm 1895, 31 s.). För de viktiga tilldragelser,
som utspelades i Västergötland vid 1500-talets början finnas flera bidrag.
C. Högman har skrivit om Erik Eriksson Gyllenstierna och västgötaallmogens
uppresning år 1502 (Upps. 1851), S. Welin har skildrat slagen vid Bogesund och
på Tiveden (1915, VFT B. 3: H. 7/8, s. 104 — 122), J. A:son Haugard ägnar
några sidor åt det sistnämnda (Hist. minnen i norra Vattersbygden (Askersund
1912), s. 43—45).
Från det s. k. Västgötaherrarnas uppror år 1529 har man A. G. Ahlqvists
avhandling: Om oroligheterna i Småland och Västergötland år 1529 (Upps. 1863,
59 s.) samt P Johnssons Västgötarnas uppror år 1529. Några historiska
anteckningar av Sten Stensson (Borås 1909). — Från Erik XIV:s och Johan III:s tid
föreligger F. Ödbergs studie Om Erik XIV:s vistelse på Orreholmens kungsgård i
Vestergötland hösten 1565 (1901, VFT. B. 2: H. 1. s. 53—64) och Om Erik
XlV:s förhållande till fogdarne och allmogen i Vestergötland krigsåren 1565 —
1566 (1899, ib. B. 1: H. 10, s. 40—80). Samme författare skildrar kyrkoherden
Maurits Rasmussons i Böne sammansvärjning mot konung Johan III år 1576
(1893, VFT B. 1: H. 6/7, s. 7—20), han ger även en skildring av västgötaadelsmannen
Tord Bonde och hans tid (1550—1628) (1903, ib. B. 2: H. 2/3, s. 16—68).
För 1600-talets västgötahistoria ha vi P. Sondéns skildring av Lennart
Torstensson såsom generalguvernör över Västergötland, Värmland, Dal och Halland
(Minnen från Vestergötland (1900), s. 85—95); Lennart Torstenssons föräldrar
skildras av F. Ödberg på samma ställe (s. 99—104). Angående de för
bevillning till kriget hållna lantdagarna i Västergötland år 1676 ha vi de av
[C. G. Styffe] utgivna: Handlingar rörande landtdagarna i W. 1676 . . . (Sthlm
1848, 98 s.).
S. Schartau har skildrat allmogebeväpningarna i Västergötland under Karl
XII:s tid: Om bondeuppbåd i Skaraborgs län 1711—15 (1909, VFT B. 2:
H. 10, s. S8—97) och Allmogebeväpningen i ett par svenska gränsområden
1709—15. 2. Dalsland och Västergötlands Älfsborgsområde (Illustrerad
Militärrevy 1909, s. 431—444), samt gjort en studie Om Odeshemmanen i Älfsborgs län
under det stora nordiska kriget (Kar. Förb. Årsbok 1912, s. 258—289).
P. Johnsson har behandlat den s. k. Hofmansaffären år 1766: De upproriska
rörelserna i Vedens och Bollebygds härader år 1766 (Fordomtima (Örebro 1915)
s. 135—167).
Kulturhistoria och folklore.
I Västergötlands fornminnesförenings tidskrift har man Anteckningar rörande äldre
bygdelif i Västergötland, I—II av S. Lampa (B. 2: H. 6/7 (1907) s. 57—77, H. 8/9 (1908) s. 85—
103), avseende Laske och Redvägs härader samt Härja, Kungslena, Tiarps, Åsle, Varvs ra. fl.
socknar, samt III av S. Landtmanson (B. 2: H. 10 (1909), s. 98—112), som behandlar Kållands
härad. A. Kullander har meddelat några drag ur det forna skogsbyggarlivet i Edsvedens
skogstrakter (Sv. Landsm. XI: 10 (1896), 50 s), S. Lampa har skrivit en liten uppsats om
Brytningen mellan gammalt och nytt i knallebygden (Fataburen 1913. s. 43—52). Värdefulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
