Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västgötalitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
litteraturförteckning hänvisas i avseende å smärre uppsatser i olika tidskrifter (ang. Fischers
behandling av kyrkorna i Kållands härad se häradsbeskrivningarna). Ett planschverk över
kyrkorna i Skara stift under slutet av 1800-talet föreligger i E. Wennerblads Skara stifts
kyrkor . . . (Norrk. 1902, 338 pl.). Kortfattad är [A.] R[udbergs] Något om Skara stifts
kyrkor . . . (Mariest. 1907, 18 s.); f. ö. må nämnas A. Rudbergs uppsats Något om ödekyrkor
i Skara stift (Julhälsn. Skara stift I911, s. 96—112). Av speciella kyrkobeskrivningar nämnes
här följande. H. F. Frölén har i andra delen av sitt arbete Nordens befästa rundkyrkor (Sthm
1910) behandlat tre västgötakyrkor: Skörstorp (s. 94—99), Dimbo (s. 100—01) och Agnestorp
(s. 102—07), han har i V:s Fornm. tidskr. (D. 3: H. 1/2 (1910) s. 70—79) meddelat resultaten
av utgrävningar av Saleby och Smedby samt Falekvarna kyrkor. S. Welin har i Några
märkliga vestgötakyrkor (Minnen från Vestergötland (1900), s. 76—82) givit en kort teckning av
Husaby, Våmbs, Skörstorps och Varnhems kyrkor.
Bland övrig litteratur på detta område må nämnas, att S. Lampa utgivit Inventarium för
kyrkorna i Skara stift 1583 (VFT B. 3: H. 3/4 (1912), 46 s.). Gravstenar på Västergötlands
kyrkogårdar avbildas och beskrivas av [K.] T[ori]n (VFT B. 1: H. 4/5 (1888), s. 36—44) samt
F. Ö[dber]g (ib. B. 2: H. 2/3 (1903), s. 69—78), klockstaplar i Västergötland behandlas av K. A.
B-n i Tekn. Tidskr. Byggnadsk. 1900 (s. 140 + pl.) samt 1901 (s. 74—75).
F. ö. hänvisas till under de särskilda orterna anförd litteratur.
Språklig litteratur.
Det klassiska arbetet är Sven Hofs Dialectus Vestrogothica . . . (Sthm 1772, 334 s.). ett
lexikon med grammatik. Ett tillägg till Hof äro de Västgötaord från 1700-talet, som S. Lampa
publicerat i Sv. Landsmålen (1909, s. 78—86), ett förarbete åter den i Göteborgska Magasinet
1760 (n:r 37) tryckta ordförteckning över ord från Kind och Mark (i brev från r—). Vidare
har C. J. Ljungström 1869 (VFT B. 1: II. 1. s. 25—36) meddelat en Förteckning på en del
ord, hvilka i dagligt tal af Vestgötaalmogen begagnas . . . Nämnas bör även H. O. Östbergs
Jämförande talesätt i Vestgötamålet (Minnen från Vestergötland (1900), s. 169—176).
Ett äldre arbete är L. J. Wersanders Westgötadialekten betraktad i förhållande till
fornspråket, I (diss. Lund 1862, 24 s.). Mera speciella äro Å. G. L. Belfrages Om verbet i
Vestgötamålet (diss. Lund 1871, 58 s.), S. Landtmansons Studier Över Västgötamålets 1- och r-ljud
(diss. Upps., Sthm 1905, 98 s.) och J. Sandströms Studier över utvecklingen av fsv ō och ū . . .
inom västgötadialekterna (diss. Upps. 1910, 102 s., karta). Särskilda dialekter behandla
N. M. Andersons Ordlista från Flundre härad (1877, VFT B. 1: H. 3, s. 48—59), A. Smedberg
Några tankar rörande svenska allmogespråkets ordförråd (Sv. Landsm. XI: 9 (1896) 28 s.,
behandlar dialektorden i Redvägs och kringliggande härader), P. Leanders Ordlista över
Holtsljungamålet . . . (Gbg 1910, 110 s.), R. Ekblom i Fonetiska skiljaktigheter inom Vadsbomålet
(Sv. Landsm. 1916, s. 24—34 + karta) samt J. Götlind i Studier i västsvensk ordbildning.
De produktiva avledningssuffixen . . . i Götevemålet (diss. Upps., Sthm 1918, 168 s.).
De västgötska ortnamnen behandlas av S. Lampa, Västergötlands ortnamn i medeltida
urkunder (VFT, B. 2: H. 4/5 (1904), s. 159—67), N. Beckman: Randanteckningar om västgötska
ortnamn (Namn och bygd 1914, s. 36—45) och En fornsvensk ånamnsremsa från Västergötland
(ib. 1916, s. 155—57) samt Några ortnamn i Läske härad (ib. 1919, s. 27—35), E. Lidén:
Västgötanamn (ib. 1916, s. 87—126) samt J. Sahlgren Västgötska ortnamn av typen Kölingared . . .
(Lund 1918, 26 s.) och framför allt i det stora verket Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Älvsborgs
län, utg. av Kungl. Ortnamnskommittén, vilket emellertid innehåller vida mera än en förteckn
ning på och en förklaring av ortnamnen, det ger en gårdarnas historia ur kameral synpunkt.
I detta arbete äro följande härad utkomna: Ale (1909), Bjärke (1906), Bollebygds (1909),
Flundre (1906), Gäsene (1911), Kinds (1918—19), Kullings (1914), Marks (1916—17), Redvägs
(1908), Vedens (1910), Väne (1906), Vättle (1908) och Ås (1909) härader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
