Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västgötalitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ekonomisk litteratur.
Här har man först att observera hushållningssällskapens publikationer såsom handlingar,
årsberättelser, tidningar, matriklar ni. ni. Med anledning av 100-årsminnet utgivna minnesskrifter
äro: Skaraborgs läns kungl. hushållningssällskap 1807—1907, utg. af R. Kjellén, D. 1—2
(Gbg 1907, 356 (+ 74) + 328 s.) samt Älvsborgs läns hushållningssällskaps historia 1812—1912
D. 2—4 (Vänersb., tr. i Sthm, 1912—16, 119 + 589-h 439 s., D. 2 och 4 förf. av O. Mannerfelt.
D. 3 av K. von Sydow). Övrigt tryck av officiell karaktär föreligger i landshövdingeämbetenas
femårsberättelser (fr. o. m. 1822, tidigare sådana (Älvsborgs län 1751—54 och Skaraborgs län
1755—59) finnas tryckta i VFT, B. 1: H. 6/7 (1893) s. 31—111) samt landstingens handlingar.
En minnesskrift över Älvsborgs läns landsting har författats av O. Mannerfelt (1—2, Gbg
1913—17, 115 + 132 s.).
Av övriga skrifter rörande landskapets ekonomi i allmänhet märkas följande:
S. Brisman, Ett decennium i Westergötland räknadt från år 1808 . . . (Skara 1819, 50 s.),
Oeconomiska samlingar uti Skaraborgs län utg. af M. Staaf (Gbg 1769, 116 s., = länskungörelser),
M. Staaf, Korta frågor och svar uti herdakonsten. Landtmannen till tienst uti Skaraborgs län
(Skara 1759, 83 s.).
Angående skogsodling märkas följande arbeten: G. Tranberg, En liten resetur på
Svältorna och Falbygden. Skogsbetraktelse. (2:a uppl. Sthm 1879, 16 s.), O. E. Gyberg, Några
tankar om skogsodling på Svältorna och dermed likartad mark (Jönköp. 1880, = en inlaga
till K. Bfde i Älvsb. län 1880 1/7, 15 s.).
Angående industrien i de sju häradena föreligga G. af Geijerstams Anteckningar
rörande fabriksarbetarnas ställning i Marks härad (Sthm 1895, 100 s., = Skrifter utg. af Lorénska
stiftelsen n:r 10), O. Mannerfelts Bomullsindustriens uppkomst och utveckling i de sju
häraderna (ingående i Södra Älvsborgs läns industriidkare- och köpmannaförenings årsberättelse
1910—11 (Borås 1912), s. 12—32), samt (M. Marcus’) Hemindustrien i Södra Älvsborgs län
(Sthm 1917, 116 s., = Svensk hemindustri, D. 2. i Sveriges officiella statistik. Socialstatistik).
En översikt av hemslöjdens historia i västgötalänen förekommer f. ö. i Hemslöjdkommitténs
betänkande den 10 dec. 1917 (Sthm 1918), s. 153—160.
Kyrkliga förhållanden.
Medeltida förhållanden avse K. H. Karlssons Electus Björn i Skara samt striderna om
domprosteriet i Skara 1449—75 (Kyrkohist. Årsskr. 1905, s. 27—31) samt de av honom
meddelade Synodalstatuter af biskop Brynjulf i Skara . . . den 7 juli 1280 (ib. 1909, medd.
och aktst. s. 127—130).
För Västergötlands kyrkliga indelning vid reformationstiden redogör C. G. Styffe (1871,
VFT B. 1: H. 2, s. 7—14). Av Sven Jacobi, den förste protestantiske biskopen i Skara stift,
ger F. Ödberg en intressant teckning i fornminnesföreningens tidskrift 1897 (B. 1: H 8/9, s.
17—93; i H. 10 (1899) s. 22—39 lämnar han ytterligare upplysningar angående hans härkomst
och arvegods). Den under denne biskops ledning upprättade mycket viktiga Skara stifts
kyrkliga jordebok av år 1540 har publicerats av fornminnesföreningen såsom tilläggshäfte till
tidskriften (Sthm 1899, 180 s.), Visitationsakter från 1580- och 1590-talen äro publicerade av E.
Haller, så från år 1587 (i Kyrkohist. Årsskr. 1915, s. 279—307) samt åren 1688—99 (VFT B.
2: H. 2/3 (1903), s. 79—88).
Angående de andliga rörelserna under 1700- och 1800-talen få vi underrättelser i
W. Bergstrands Separatistiska oroligheter i Skara stift under Petrus Schyllbergs episkopat 1736—43
(Lidköp. 1902, 173 s.), som skildrar förhållandena i Vänersborgstrakten m. fl. ställen samt i
H. D. Hallbäcks studie över J. O. Hoof och Hoofianismen (Kyrkohist. Årsskr. 1914, s. 270—
331, 1915, s. 152—181), som framställer den bekanta rörelsen i Svenljunga pastorat och
närgränsande trakter av Småland. Drag från det kyrkliga livet i Göteborgs stifts västgötadel får
man även i W. Bergs Göteborgs stift under 1700-talet (Gbg 1891).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
