Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - O. Samhälls- och rättsvetenskap (med nationalekonomi och statistik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förf. kritiserar socialiseringstanken näraiast ur den synpunkten, att en socialistisk
samhällsordning enligt hans mening icke kan förväntas ha utsikt att åvägabringa den höjning av
samhällsproduktionen, som förutsättes vara nödvändig för att den allmänna inkomst- och
förmögenhetsnivelleringen icke skall medföra en sänkning av mänsklighetens kulturella nivå. J—i.
Bucharin, N., o. Preobrasjenskij, E. Kommunismens ABCD. [D. 1, 2.
Övs. fr. ry.] Fram 1921. Litt. Oac. 3:75, 5:25.
En systematisk handbok i kommunismens teorier och deras praktiska tillämpning i den ryska
sovjetstaten; närmast avsedd till lärobok för utbildningen av agitatorer o. d. J—i.
Carleson, C[arl] N[athanael]. Arbetets rätt. Från kapitalism till socialism.
Fram 1921. 110 s. Oac. 1:75.
En framställning av riktlinjerna för socialiseringens genomförande enligt det kommunistiska
programmet. J—i.
Cole, G. D. H. Industriell självstyrelse. (Self-governement in industry.)
Övs. [fr. eng.] av O. Bucht. Tiden 1921. 262 s. Oac. 5:75.
Gillessocialism är det under de senare åren allmänt antagna namnet å den i England
utbildade, med engelskt folklynne och samhällsskick nära samhöriga riktning, som vill bygga
upp en socialistisk produktionsordning på fria arbetarsammanslutningar (gillen), i skarp
opposition mot de centraliseringstendenser, som tagit sig uttryck å ena sidan i tysk statssocialism,
å andra sidan i rysk sovjetkommunism. Det föreliggande arbetet, som till förf. har en av
gillessocialismens talangfullaste teoretiska förespråkare, torde kunna betecknas såsom den bästa
på vårt språk föreliggande framställningen av denna rörelse, dess uppkomst, innebörd och
syften. J—i.
Förhandlingar vid nordiska nationalekonomiska mötet i Stockholm den 31
augusti—2 september 1920. Med Bil. 1. See. 1920. Og. 10:—.
Bil. 1. Promemoria rörande Sveriges, Danmarks och Norges statsfinanser m. m. under
åren 1914—1920.
Dessa förhandlingar giva värdefull belysning åt flera av de viktigaste bland de på
dagordningen stående ekonomiska frågorna. Innehålla föredrag och diskussionsinlägg rörande
bostadsfrågan, penning- och valutafrågan, de statsfinansiella behovens täckande efter kriget, jordfrågan,
den s. k. ekonomiska demokratien samt de nordiska ländernas handelspolitik efter kriget. K. Å.
Internationella finanskonferensens i Bryssel rapport och resolutioner. [N.
bokh.] 1920. 42 s. Og. 1:50.
Innehåller översättning av den i sept.—okt. 1920 pågående internationella
finanskonferensens till Nationernas förbund avlåtna rapport med därvid såsom bilaga fogade resolutioner
rörande statsfinanserna, penningcirkulationen och växelkurserna, internationell handel och
internationell kredit. Översättningen är verkställd med omsorg och sakkunskap av den svenska
delegationens sekreterare d:r M. Marcus. K. A.
Lenin, N. Kommunismens barnsjukdom. Övs. fr. ry. av Hannes Sköld
Fram 1921. 137 s. Oac. 3:25.
Arbetet åsyftar närmast att vara en uppgörelse mellan kommunismen och de andra radikala
ytterlighetspartiema i olika länder (vänstersocialister, oavhängiga socialister etc), vilka
tagit avstånd från sovjetdiktaturen och andra den ryska kommunismens speciella doktriner. J—i.
Magnusson, Gerhard. Socialdemokratien i Sverige. D. 2. I kamptider.
Nst. 1921. 400 s. Ill., portr., litt. Oac. 15:—, inb. 18:—.
I första delen av föreliggande arbete (Bibl.-bl. 1921 s. 60) skildras den svenska
socialdemokratiens »brytningstid» fram till sekelskiftet. Den nu utkomna andra volymen — med
underrubriken »I kamptider» — behandlar 1900-talets första årtionde, alltså tiden fram till
storstrejken. Det rör sig alltså här om händelser, som för de flesta läsare ännu höra till det
självupplevda, men ändock ligga tillräckligt långt tillbaka i tiden för att med behållning kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
