Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - O. Samhälls- och rättsvetenskap (med nationalekonomi och statistik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betraktas i historiskt perspektiv. Den tid, som här behandlas, var rik på dramatiska händelser
— somliga berörande tusentals existenser, andra blott enstaka livsöden, men alla erbjudande ett
tacksamt ämne för skildraren och av förf. också på ett levande sätt framställda och belysta. J-i.
Rolland, Romain. Föregångsmännen. Övs. [fr. fra.] av Hugo Hultenberg.
Nst. 1920. 323 s. Obc. 11:—.
En fortsättning av R:s »Ovan stridsvimlet» (Bibl.-bl. 1916 s. 97) och innehållande tidnings-
och tidskriftsartiklar ägnade dem, som vågat fördöma kriget, och om vilka Rolland säger, att
»framtiden skall förhärliga dessa stora, hånade, smädade, hatade, fängslade och dömda
sanningsförkunnare». Visserligen kan det erinras, att mänsklighetens föregångsmän varit att finna även
på andra områden, och att några bland dem R. här prisar, Karl Liebknecht och Rosa
Luxemburg t. ex., ej av oss alla godtagas som »mänsklighetens frigörare» men det hindrar ej, att
allvaret, modet och upphöjdheten i R:s egen kamp förtjäna all vördnad. Boken försvarar visst
sin plats bland förf:s andra, högt skattade arbeten. M. F.
Russell, Bertrand. Bolsjevismen i teori och praktik. Övs. [fr. eng.] av Else
Kleen. Nst. 1921. 127 s. Oac. 3:75.
Förf. — bärare av ett bland Englands historiska namn och själv tidigare bekant som
filosofisk skriftställare — har med anmärkningsvärd fördomsfrihet gått till sin uppgift att skärskåda
bolsjevismens läror och deras praktiska tillämpning. »Att bekämpa rörelsen från samma
synpunkt, som kapitalismens hantlangare anlägga, är — enligt hans mening — lönlöst och mot
vår tids historiska utveckling.» Vad som däremot föranlett honom att i avsevärd mån
modifiera sina tidigare sympatier för kommunismen, är tvivlet på möjligheten att med de i Ryssland
tillämpade revolutionsmetoderna uppnå resultat, som kunna uppväga den ödeläggelse av kultur-
och näringsliv, som därav vållats. J—i.
Spengler, Oswald. Preusseri och socialism. Fr. ty. övs. av U. Alb.
Almqvist. Ch. 1921. 112 s. Oac. 3:—.
Socialismen innebär i grunden ingenting annat än ett förverkligande av den preussiska
statsidén: vad man betecknar som preusseri är ingenting annat än den samhällsanda, som också
utgör en av socialismens grundvalar — ungefär så kan man i korthet uttrycka kontentan av
denna bok, ett typiskt alster av tysk kvasivetenskap och professorschauvinism, som för en
läsare av annan nationalitet knappast kan ha intresse annat än som folkpsykologiskt kuriosum. J-i.
Steffen, Gustaf F[redrik]. Socialiseringsfrågans förutsättningar och läge i
England. Tiden 1921. 531 s. Litt. Ogb. 11:75.
Prof. Steffen har genom ett flertal tidigare arbeten dokumenterat sig som en mångsidig och
grundlig kännare av engelskt samhällsliv. Det nu föreliggande, på offentligt uppdrag
utarbetade arbetet torde också utan överdrift kunna betecknas såsom ett standardverk icke blott
för studiet av socialiseringsfrågan utan överhuvudtaget för kännedomen om de omvandlingar,
det engelska närings- och samhällslivet undergått de ödesdigra åren under och efter kriget. J—i.
Ågren, M. Lagar om elektriska anläggningar och handledning vid deras
tillämpning jämte formulär. Sv. teknologfören. 1921. 228 s. (Handbok f.
elektrotekniker 1.) Oecb. Inb. 6:—.
En utförlig uppslagsbok, redogörande för alla lagar och förordningar angående koncession,
expropriationsrätt, fridlysning, anmälningsskyldighet samt tagande i bruk av koncessionspliktig
elektrisk anläggning, om förfarandet vid ansökan om tillstånd för elektriska anläggningar, om
ansvar för skada förorsakad genom inverkan av elektrisk anläggning m. m. Då vårt lands
elektrifiering dag för dag fortskrider med stormsteg, gör sig behovet av kännedomen om alla
dessa lagar och förordningar allt mer och mer gällande. Boken torde därför väl försvara sin
plats i referensbiblioteket. I. B.
Örne, Anders. Det kooperativa programmet. En undersökning av den
kooperativa företagstypen. Koop. förb. 1921. 48 s. Ohe. 1:25.
Av den internationella kooperativa alliansens verkställande utskott erhöll författaren det
hedrande uppdraget att fixera de riktlinjer, efter vilka all kooperativ rörelse, av vad art den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
