Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsunderstödda folkbibliotek i Sveriges städer. En statistik med några jämförande siffror från andra länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då som nämnts siffrorna för de ej statsunderstödda biblioteken blott äro
approximativa och därför jämförelsetalen överhuvud från de större städerna ej äro
exakta, ges här en sammanfattning av siffrorna för statsunderstödda bibliotek i
medelstora och mindre städer (med under 50,000 inv.): folkmängd c:a 727,000
inv., 255,000 band, 756,000 lån, 40,000 låntagare, lokalt tillskott 228,000 kr.,
statsanslag 169,000 kr. Pr inv. utgör bokbeståndet 0,35 band, antalet utlånade
band 1,04. Av hela folkmängden äro 5,5 % låntagare i biblioteken och varje
låntagare läser i medeltal 19 band årligen. Det lokala anslaget pr inv. utgör
0:31 kr., statsanslaget 0:23 kr. eller biblioteksanslaget tillsammans 0:54 kr.
Att de svenska siffrorna på så gott som alla punkter på grund av bristande
biblioteksanslag äro låga framgår t. ex. av en jämförelse med statistiken från
motsvarande danska bibliotek i städer med under 50,000 inv. (Köpenhamn — jämte
Fredriksberg och Gentofte — samt Aarhus äro ej medtagna). Siffrorna för år
1920—21 äro: folkmängd c:a 585,000 inv., 289,700 band, 1,301,000 lån, lokalt
anslag 279,300 kr., statsanslag 1921 186,400 kr. och 1922 304,000 kr.[1] Pr inv.
utgör bokbeståndet c:a 0,5 band, antalet utlånade band 2,22. Det lokala anslaget
pr inv. var 0:48 kr. samt statens anslag 1920—21 0:32 och 1921—22 0:52
eller sammanlagda biblioteksanslaget resp. 0:80 och 1:00 pr inv.
I jämförelse med de svenska sififrorna äro alltså redan de absoluta talen på
alla punkter högre i Danmarks städer än i våra svenska, fastän folkmängden är
lägre. I fråga om de relativa talen är skillnaden ännu mera i ögonen fallande:
antalet band pr inv. är i Danmark c:a 2/5 högre än i Sverige och antalet lån
betydligt mer än dubbelt. En jämförelse i fråga om anslagsbeloppet är givetvis
betydligt svårare på grund av ojämnheten i prisnivå. Om man får antaga att en
svensk, krona i Sverige i köpkraft f. n. ungefär motsvarar en dansk i Danmark
(vilket i fråga om bokpriser torde vara ungefär riktigt, men varom det i övrigt
torde vara svårt att döma), skulle genomsnittliga biblioteksanslaget pr invånare för
danska bibliotek vara ungefär tre gånger så stort som för de svenska. Även om
denna sistnämnda siffra blott har ett högst ungefärligt värde visar den dock tydligt
i vilken riktning en jämförelse utfaller. — Av alla svenska städer är det blott
några få som ha en utlåningssiffra, som är lika stor som det danska medeltalet, och
blott 1 à 2 av dessa städer en anslagssiffra som är lika med det danska medeltalet.
Då det torde kunna vara av intresse att ta del av siffrorna för några danska
stadsbibliotek, lämnas här en lista upptagande en del danska städer med stark
utlåning (alla städer med minst 4 lån pr inv. och ett par med mellan 3 och
4 lån)[2] (se tab. 3).
Den nedan gjorda jämförelsen med Danmark gäller som nämnts blott medelstora
och mindre städer. Att siffrorna emellertid även för de större svenska städerna
måste anses låga framgår vid en jämförelse mellan siffrorna för dessa städer i
tab. 2 och följande sififror från grannländerna (se tab. 4).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
