Biblioteksbladet / Sjunde årgången. 1922 / 162 (1916) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsunderstödda folkbibliotek i Sveriges städer. En statistik med några jämförande siffror från andra länder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som är så hög att den motsvarar den holländska siffran, som alltså ej åsyftar att
vara en norm för ett biblioteks normala anslagsbehov utan blott är avsedd att
utgöra en allra lägsta summa under vilket ett bibliotek i en stad av viss storlek
ej kan gå, om det överhuvudtaget skall kunna anses fylla de krav att det
förtjänar offentligt understod.[1]

Men ej blott i fråga om biblioteksanslagen utan även när det gäller lokalerna
visar en jämförelse med utländska förhållanden (och speciellt våra grannländer),
att våra svenska bibliotek äro otillfredsställande tillgodosedda. Följande tabell
upptar några moderna danska och norska stadsbiblioteksbyggnader, de flesta
uppförda för detta ändamål, samt som jämförelse siffrorna för ett par svenska
stadsbibliotek, som i detta avseende torde vara de i förhållande till stadens storlek
kanske allra bäst tillgodosedda, Norrköpings och Hälsingborgs (samt siffrorna för
Stockholms stadsbibliotek, enligt stadsbibliotekskommitténs förslag).

		Absoluta tal			Relativa tal.
		Bandutrymme.	Antal sittplatser.		Bandutrymme.	Antal sittplatser pr 1,000 inv.
Tabell 5.	Folkmängd i tusental.	Antal band.	för vuxna.	för barn.	Antal band pr inv.	för barn.	för barn.
Bergen. . .	91,1	180,000	124	182	2,0	1,4	2,0
Drammen . . .	26,2	45,000	96	54	1,7	3,7	2,1
Kristiansand . . .	16,5	45,000	40	60	2,7	2,4	3,6
Fredriksstad (under byggnad) . . .	15,6	175,000	72	80	11,2	4,6	5,1
Svendborg . . .	14,2	16,000	40	30	1,1	2,8	2,1
Silkeborg . . .	10,9	13,000	27	52	1,2	2,5	4,8
Hjerring . . .	10,9	?	36	28	?	3,3	2,6
Kalundborg . . .	6,8	6,000	46	—	0,9	6,7	—
Køge . . .	5,6	6,000	42	—	1,1	7,4	—
Norrköping . . .	58,1	över 100 000	50	50	c:a 2,0	0,9	0,9
Hälsingborg[2] . . .	47,1	15 000(?)	27	32	c:a 0,3	0,6	0,7
Stockholms stadsbibliotek (förslag) . . .	419,4	360 000	448	385	0,8	1,1	0,9

Ett studium av här återgivna siffror från Danmark, Norge och Holland vid
sidan av de svenska torde (även om hänsyn tages till de påpekade skiljaktigheterna)
ge åtskilligt att tänka på. Det finnes ingen anledning att tro att utlåningssiffrorna
i vårt land skulle behöva stanna på lägre siffror än i t. ex. Danmark,
om biblioteken blott erhölle tillräckliga anslag. Det är också att hoppas att även
hos oss staten skall väsentligt höja sina anslag, men det torde ej finnas några
skäl att dröja tills så skett med att försöka att få höjda kommunala biblioteksanslag.
Det är åtskilliga omständigheter som göra att biblioteken ha alldeles
särskilt viktiga uppgifter att fylla i en kristid sådan som den innevarande, och
åtminstone på sina håll borde det ej varå omöjligt att övertyga de
anslagsbeviljande myndigheterna om att hittillsvarande biblioteksanslag och bibliotekslokaler
äro absolut otillräckliga, om biblioteken skola kunna tillfredsställande fylla de
kulturuppgifter, som de satts att tillgodose.                                                         K. T.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>