Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kring Stockholms stadsbibliotekskommittés betänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vad angår de sakliga utgiftsposterna så torde dessa med hänsyn till prisfall
under innevarande år kunna upptagas med lägre siffror.
Nedgången i såväl arbetslöner som priser och transportkostnader synes mig
göra det sannolikt att kostnaderna för byggnaden kunna hållas inom ramen av
nu tillgängliga medel med därå utfallande räntor.
Vad utgiftsposterna i allmänhet beträffar, så gäller det att de nå upp till
betydande belopp, men kommitterade ha visat att de i förhållande till motsvarande
utgifter i våra grannländer visst icke äro överdrivet stora.
Som totalomdöme vill jag uttala att förslaget är så gott att det inte lätt skulle
kunna överträffas. En inknappning av stadsbibliotekets lokaler är icke att tillråda,
ty för ett bibliotek som kan väntas få en kraftig utveckling äro för trånga lokaler
en olycka. Får Stockholms stad, som nu måste anses betydligt efterblivet i fråga
om allmänbibliotek, detta föreslagna huvudbibliotek med dess nät av filialer och
utlåningsstationer, så kommer den med ens upp i främsta planet i detta för
folkupplysningen viktiga hänseende. Evald Ljunggren.
*
Medlemmen av içio ars centralbibliotekskommitté, d:r Valfrid
Palmgren Munch-Petersen, förklarar det 1912 av denna
kommitté framlagda förslaget pà alla punkter för snävt tilltaget
och understryker särskilt betydelsen av barnavdelningen.
Med stor glädje har undertecknad, som kanske står i närmare släktskapsförhållande
till det gamla centralbiblioteksförslaget än någon annan, tagit del av den
nya kommitténs förslag. Det var knappt med någon större entusiasm, som jag
för min del omfattade det gamla förslaget. Det var på alla punkter för snävt
tilltaget och bar alltför tydligt vittne om att 1910 års kommitté var tvungen att
begränsa sitt förslag inom en förutbestämd ram. Man måste, vid bedömande av
1912 års förslag, komma ihåg, att kommittén då levde och byggde sitt förslag på
en förhoppning, hoppet om att till centralbiblioteket få disponera den Forsgrénska
fondens 500,000 kr. Annan ekonomisk grundval hade vi inte att bygga på. Att
under sådana förutsättningar komma fram med ett verkligt framtidsförslag var
fullkomligt hopplöst. Dock visar det bruk eller missbruk, som man nu gör av det
gamla förslaget, hur farligt det är, när man vill ha fram en stor sak, att låta binda
sig av tillfälliga konstellationer till ett avknappande på också viktiga punkter. Till
den gamla kommitténs ursäkt länder emellertid den innerliga önskan, som ledde
dess medlemmar, att åtminstone få något till stånd. Jag tror inte, att någon av
oss besjälades av någon stor entusiasm för vårt lilla, på alla punkter alltför snävt
tilltagna förslag. Men varje försök till opposition slogs av professor Warburg ner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
