Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kring Stockholms stadsbibliotekskommittés betänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ungdom, vilkens hemförhållanden äro av den art, att av »hemmet» endast återstår ett
slags tillhåll, om denna ungdom söker sig till ungdomsbibliotekets läsesal och där
läser dess böcker, i stället för att springa omkring på gatorna eller befolka
biograferna, så bör samhället helt visst betrakta detta som en stor vinst, inte minst
för sådan ungdoms framtida utveckling till hederliga medborgare. Och för dem,
som ha ett verkligt hem, kan det ju inte ta mycken tid från hemmet, om de i
biblioteket avhämta och återlämna lånade böcker, som f. ö. ofta läsas även av de
vuxna i hemmet och sålunda göra dubbelt gagn. I vår tid, med dess
överhandtagande intresse hos ungdomen för boxning, biografer, fotboll etc, böra
ungdomsbiblioteken hälsas välkomna som en synnerligen nödvändig institution till
upprätthållande hos vår ungdom dels av kontakten med boken som både arbetsverktyg
och förströelsemedel av ädel art, dels av intresset för något mera ideellt och
intellektuellt än vad vår grovt materialistiska tid eljest som regel bjuder dem. I
våra dagar, när olika uppslag och tankeexperiment, religiösa väckelser och
samhällsproblem dagligen och stundligen omtalas och meningarna brytas så skarpt,
skall man inte tro, att allt detta går ungdomen spårlöst förbi. Ungdomen frågar
och söker, också den. På flertalet av dess spörsmål finnas svar att hämta inom
ett ungdomsbiblioteks väggar. Ungdomen är försynt och blyg, den kanske
oftast drar sig för att direkt fråga t. ex. sina lärare; men en bok, det är också
en försynt läromästare, och den, som i rätta ögonblicket kan sätta den rätta boken
i den halvuxna flickans eller ynglingens hand, kan ofta göra större gagn än någonsin
förmaningar eller moralpredikningar av det mest välmenta slag kunna åstadkomma.
Och detta gäller inte endast storstadens obemedlade barn. Hur många hem hos
vår tids jäktade människor äro hem i den vackra gammaldags meningen, att
föräldrarna verkligen ha tid och ro — och lust — att leda barnens och ungdomens
andliga utveckling, och att tala med dem om de livets stora frågor, som alltid
starkt fängsla begåvad, vaken ungdom. Hur många hem, även bland de mera
välbärgade, ha råd att hålla barnen och ungdomen med den litteratur, som begåvad
och utvecklad ungdom redan tidigt kräver och har det största gagn av att få läsa?
Hur många hem i våra dagar har råd att hålla sin skolungdom med nödvändiga
eller åtminstone synnerligen nyttiga och utvecklande uppslagsböcker i de olika
skolämnena, t. ex. större lexikon, historiska, geografiska och tekniska handböcker
av olika slag, vägledningar inom de nyare resultaten på de olika forskningsområdena,
som glädjande nog i våra dagar redan tidigt populariseras och äro till stor
nytta för den ungdom, som vill något nyttigt här i livet.
Slutligen vill jag framhålla, att den gamla centralbibliotekskommittén, när det
gällde ungdomsbiblioteken, endast hade utlandets erfarenhet att stödja sig på,
särskilt amerikansk, engelsk och tysk. Men nu, tio år senare, ha vi en tioårig
svensk erfarenhet att bygga på. Två svenska ungdomsbibliotek ha under dessa
år bedrivit verksamhet enligt motsvarande, men efter svenska förhållanden
avpassade principer som ungdomsbiblioteken ute i världen. Det är dels Stockholms
barn- och ungdomsbibliotek, av vilket det i stadsbiblioteksförslaget förekommande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
