Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk lokalhistorisk forskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa kartor, som förvaras till större delen i Lantmäteristyreisens arkiv i Stockholm,
några i Krigsarkivet, äro för kännedom om våra bygders historiska topografi och
ekonomiska förhållanden. En närmare kunskap om detta viktiga material för
vår lokalhistoriska forskning liksom om de första lantmätarnas verksamhet kan
vinnas genom studium av S. Lönborg: Sveriges karta (Ups. 1903): sid. 16—88.
Jfr. Bygdén, A.: Några anteckningar rör. 1600-talets svenska kartor (Ymer 1919;
s. 100—122). I samband härmed må erinras om att fortifikationens arkiv erbjuder
kartmaterial av historiskt intresse, när det gäller orter, som en gång i tiden
varit befästa.
Den historiskt-antikvariska forskningen under 1600-talet, representerad bl. a.
av Messenius, Schefferus, Loccenius, Verelius och Hadorph, ägnade sig också åt
ortbeskrivningen, ivrigt odlad inom antikvitetskollegium, särskilt av Johan
Peringskiöld, som bl. a. över Uppland författade ett stort och innehållsrikt arbete, till
största delen ännu otryckt. I tryck utkommo av honom två volymer Monumenta
(1710—1719), behandlande Vaksala härad och Ulleråker härad. Åtskilliga av
dessa författares uppgifter, behandlade med tillbörlig kritik, äro alltjämt av värde.
Så torde t. ex. vara förhållandet med Schefferi arbete om Uppsala och Hadorphs
Reseanteckningar. I det kanske monumentalaste arbete i bokform, som vi äga:
Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna, ha pliktkänslan och entusiasmen givit oss
i bild stormaktstidens Sverige, låt vara att avbildningarna icke alltid äro fullt
trogna. Elias Palmschiöld har samlat rikhaltiga topografiska uppgifter, som i
manuskript vila i Uppsala universitets bibliotek. Om de 1667—84 företagna
antikvariska rannsakningarna, ledda av antikvitetskollegium under medverkan av
häradshövdingar och präster i orterna, finnas rapporter i Kungl. Bibl.: »Ransakningar om
antiqviteterna 1667—84» (handskr.). Omnämnas böra också Lagerlöfs och Örnhielms
Anteckn, och Beskr, till Suecia-werket, manuskr. K. B. I slutet av 1600-talet och början
av 1700-talet utgåvo de bägge Lundaprofessorerna Andreas och Kilian Stobæus
åtskilliga avhandlingar rörande Skånes historia. För detta forskningsområde sökte
bägge väcka de studerandes intresse. Frihetstidens entusiasm för näringarnas
förkovran är känd. En mängd resor genom våra bygder företogos, ofta på offentligt
uppdrag och med offentligt understöd, av vakna iakttagare, som i sina berättelser
hade åtskilligt att meddela om bygdernas ekonomiska liv. Den ryktbaraste av
dessa reseskildrare är väl Linné, som på 1740-talet färdades genom Öland,
Gottland, Västergötland och Skåne, varvid såväl näringsliv som bygdernas folkliv och
fornminnen voro föremål för hans forskarhåg. Men många andra vakna iakttagare
ha lämnat efter sig dagböcker över sina färder, rika på även för eftervärlden
värdefulla iakttagelser och meddelanden, om också dessa ej i stilistiskt hänseende
kunna jämföras med Linnés. Sådana äro t. ex. Per Kalm, Abr. Hülphers, vars
vederhäftiga reseanteckningar, bl. a. om hans Dalaresa, till en del äro utgivna,
övriga förvaras i manuskript i Västerås Stiftsbibliotek, Daniel Tilas, vars
anteckningar finnas i Kungl. Bibliotekets handskriftssamlingar. Av betydelse från
konsthistorisk och topografisk synpunkt äro Hårlemans Dagbok över en resa (1749,
1751) och Linnerhielms Brev under resor i Sverige (1797, 1806, 1816). Från
det begynnande 1800-talet ha vi resebeskrivningar av engelsmannen E. D. Clarke
(1810—23) och två berömda tyskar: Arndt (1804) och von Schubert (1817 — 20).
Under frihetstiden publiceras, till en stor del i form av akademiska dissertationer,
en mängd landskaps-, härads-, socken- och stadsbeskrivningar, delvis innehållande
historiska upplysningar. I sina Monumenta scanensia utgav Sven Lagerbring en
del viktiga källskrifter till Skånes historia, och han gav impulser åt en stor skara
lärjungar, som ägnade sig åt bygdehistoria, vilkas resultat till en del offentliggjordes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
