Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk lokalhistorisk forskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i form av avhandlingar, ventilerade under Lagerbrings presidium. Resultatet av
dessas och andras forskarnit påträffas f. ö. i våra offentliga biblioteks handskriftssamlingar.[1]
En stor del av sistnämnda art av lokalhistorisk litteratur är värdefull
på grund av sina uppgifter om fakta, men ofta fantastisk i fråga om förklaringar.
Bland bygdebeskrivningar från 1700-talet må nämnas Broocmans östgötabeskrivning
(1760), Hülphers’ Samlingar till en beskrivning över Norrland (1771 — 97) och
Bussers Om Uppsala (1769—73). Från det tidigare 1800-talet härröra bl. a. Elers:
Stockholm (1800 —1801), Bexell: Hallands historia (1817—19) samt Ahlqvist:
Ölands historia och beskrivning (1822—27). Särskilt det sistnämnda arbetet
kännetecknas av noggrannhet vid behandlingen av källorna — bl. a. tillgodogjorde sig A.
kammararkivets dä föga beaktade arkivalier — men A. kan i likhet med många andra
äldre författare ej fritagas från överskattning av fornsägnernas historiska källvärde.
Wieselgrens Ny Smålands beskrivning (1844—46) är däremot allt för påverkad
av rudbeckianism för att kunna inrangeras bland de mera kritiska bidragen till
vår lokalhistoria.[2]
Först vid mitten av 1800-talet börja våra lokalhistorici i större utsträckning
grunda sina framställningar på urkunder och ej på gamla traditioner. Så Lignell
i sitt arbete om Grevskapet Dal (1851—52), Rääf i sitt verk: Om Ydre härad
(1856 — 75) och J. Johansson: Om Noraskog (1875—87) samt Noraskogs arkiv
(1889—97). Men grundläggande för vår nuvarande lokalhistoriska forskning äro
framför allt trenne alltjämt betydelsefulla verk: C. G. Styffe, Skandinavien under
unionstiden (1867) och Hans Forssells arbeten Sveriges inre historia (1869—75)
och Sverige 1571 (1872). Dessa äro — som nämnt — ännu grundläggande för
vår kunskap om våra bygders topografi, förvaltning och ekonomiska liv i äldre
tider. En verklig översikt över det betydelsefulla material, varur Forssell öst, kan
man numera vinna tack vare J. A. Almquists värdefulla utredningar »Den civila
lokalförvaltningen i Sverige 1523—1630 (1917 ff., Meddelanden från svenska
riksarkivet).
Kravet på kritisk forskning och den lättare tillgången till källmaterialet har i
varå dagar frambragt landskapshistorier av vida gedignare karaktär än de tidigare.
Bland senare framställningar av denna art må nämnas de historiska partierna av
det stora verket Uppland, skildring av land och folk (1905—1908), Sörmlandsboken
(1918) samt S. Samuelsson: Värmlands historia (i »En bok om Värmland» 1918). Det
sistnämnda arbetet lämnar, trots sin ringa omfattning, en utmärkt konkret och
åskådligframställning av landskapets administrativa och ekonomiska utveckling, varjämte även
i övrigt de kulturhistoriska synpunkterna tillgodosetts. Provinsialhistorien har också
vederbörligen satts i samband med rikshistorien. F. ö. ges en intressant översikt
av särskilt det otryckta materialet för framställningen, en översikt, som i mer än
ett hänseende är lärorik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
