Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk lokalhistorisk forskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landsarkiv, gå stundom tillbaka till 1500-talet, i ett och annat fall påträffas där
ock medeltidshandlingar. Sockenstämmoprotokoll finnas åtminstone från förra hälften
av 1600-talet, i enstaka fall från slutet av 1500-talet, ehuru de allmännare
äro förefintliga först från förra hälften av 1700-talet. I Skåne gå sockenstämmoprotokollen
endast i enstaka fall längre tillbaka än till 1750, -60 eller -70-talen.
Ofta börja där protokollen föga tidigare än omkring 1800. För släktforskning
och även ur andra synpunkter värdefulla äro död- och begravnings-, födelse-
och dop- samt lysnings- och vigselböckerna. Påbjudna i 1686 års kyrkolag började
de ganska allmänt föras 1687 och följande år. Ansatser till dylika kunna
f. ö. påvisas åtskilligt tidigare, t. ex. från en och annan församling i
Västmanland redan från 1620-talet. Visitationsprotokollen ge viktiga bidrag bl. a. till
folkbildningens historia, av stort värde också från kulturhistorisk synpunkt äro
kyrkornas räkenskaper och befolkningsstatistiska tabeller. Kronofogde- och
häradsskrivarearkiven, innehållande bl. a. skatteläggningsinstrument,
kronoräkenskaper m. m. från 1600- och 1700-talen, lämna material av värde för
socknarnas historia. I än högre grad är detta händelsen med häradsrättsarkiven,
numera ävenledes förvarade å landsarkiven. Mer än andra skriftliga uppteckningar
ge häradsrätternas tingsprotokoll eller domböcker — de äldsta från
1500-talet — en inblick i livet och folk karaktären under äldre tider fram till
1800-talet. Med rätta varnar dock en lokalhistorisk forskare, G. Löw, för att av mål
med mer eller mindre kriminellt inslag draga förhastade slutsatser. »I motsats till
de högst uppsatta i samhället hade enskilda inom ’folket’ råkat ut för den malören,
att det onda, de gjort, blivit ganska noggrant registrerat, medan högst
obetydligt bevarats, som direkt vittnar om de ljusare sidorna i samlivet.» — Om
jordeböckerna i Kammararkivet har tidigare nämnts. Allmogens vid riksdagarna
till K. M:t ingivna besvär, avgivna härads- och socknevis från 1500- till 1700-talet,
samt landshövdingarnas skrivelser och relationer, befintliga i Riksarkivet,
äro av vikt för studium av bl. a. det ekonomiska livet i bygderna. Från andra
synpunkter äro av värde domkapitlens skrivelser till K. M:t samt serierna
»Topographica» och »Acta Ecclesiastica», allt i Riksarkivet. Även Kungliga Bibliotekets
och Universitetsbibliotekens Topographicasamlingar giva bidrag av vikt. En i flera
avseenden föredömlig samling av urkunder, väsentligen hämtade ifrån
Kammararkivet, Krigsarkivet, vederbörande lands- och kyrkoarkiv, belysande i olika
avseenden utvecklingen i en socken, har publicerats av G. Löw (Handlingar rörande
Stora Mällösa i äldre tider I—II, Uppsala 1912—13).[1]
Sedan början av medeltiden och allt intill de begynnande skiftena var det
vanligt, att åkerjorden i en by var delad mellan de olika bönderna i teg- eller
solskifte, varmed avsågs att fördela varje åker mellan bönderna eftersom
gårdstomterna voro belägna. Varje bonde hade således en teg på var och en av byns
åkrar, och det kunde på så sätt hända, att han ägde tegar på ända till ett tjog
olika ställen. Det har med all rätt ofta framhållits, hurusom denna byalagens
organisation, innan skiftena hunnit omstörta förhållandena, genom egendomsgemenskap
och egolotternas splittring klavband initiativet även där det eljest kunnat
finnas, och gjorde det traditionella brukningssättet alltjämt förhärskande genom
vanans makt och genom omöjligheten för den enskilde att mot mängden genomföra
reformer i brukningssättet, då alla brukare voro av varandra beroende. Skiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
