Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nielsen, Anton. Min skog och min flicka. Till sv. [fr. da.] av Robert
Larsson. H. G. 1922. 172 s. Hceda. 2:75.
En frisk och löftesrik bok om natur och kärlek. Författaren är ny och har ett anlete
för sig. Rg.
Hcb. Skönlitteratur: ny svensk (med finsk-svensk).
Alving, Fanny. Familjen von Skotte. Roman. A. B. 1922. 318 s. 5:50.
En roman om två sorters människor, de ursprungliga, som ej förblindas av fördomar och
därför förbli initiativkraftiga och oförvillat mänskliga — och de, som ett alltför bekvämt liv
avstängt från den uppfostrande verkligheten, så att egoismen även hos de hyggligare kan sitta
fruktansvärt djupt, bli självklar och omedveten. Romanen visar bägge sorterna människor
ur olika klasser. Pekpinnen är litet för tydlig, men boken är ända lyckad och god, stämplas
av medvetenhet och klart huvud. F. V.
Armfelt, Carl Gustav. Vildmarkshistorier. A. B. 1922. 160 s. 4:50.
Ett knippe tilltalande bilder från skogen. Författaren är kanske ännu ej fullt färdig men
ovär gott genom livlig iakttagelse, konstnärskynne och uttrycksförmåga. Rg.
Folcke, Nils Magnus. Under vingen. Dikter. Nst. 1922. 56 s. 2:25.
Folcke behärskar det tekniska, och han kan nå så pass högt som i dikten om de tre
bröderna, en verksam satir mot mänsklig medelmåtta och lojhet. Hans nya diktsamling vill vända
sig mera inat än de tidigare, men med vissa undantag lyckas han ej särskilt då. Dock är
hans lyriska åder omisskännlig. F. V.
Furuhage, Abdon. Skapelsen. Dikter. Sv. andelsf. 1922. 100 s. 3:—.
F. är en av de yngsta versdiktarna av den inåtvända, extatiskt-religiösa läggningen. Han
är trevande och ofullgången, men några lyckade saker har häftet även med innerliga
tonfall. F. V.
Gripenberg, Bertel. Dikter i urval. 2 uppl. B. & B. 1920. 240 s. 4:50, inb. 7:—.
En axplockning ur denne författares omfångsrika men rätt ojämna alstring. All ärlig
strävan kan ej dölja, att hans gåvor äro ganska om gränsade. I sitt hemland har han — delvis
omåttligt — överskattats. Naturligen bör han ej här vägras det som honom tillkommer; men
man kan ej blunda för ätt vi här äga lika goda diktare, som ej på långt när nått samma ära
och upphöjelse. Rg.
Hemmer, Jarl. Förvandlingar. Fyra berättelser. Förlags-a.-b. Fundament
Hfors 1918. 134 s. Fmk. 10:—.
Dessa fyra berättelser ligga ett par år tillbaka i författarens produktion. Hemmer har
kanske gjort starkare saker sedan dess, men dessa små noveller äga dock alltid sitt värde. De
vittna om sin författares lyriska, mera fina än starka temperament och hans artistiska kräsenhet.
Litet tunt och sprött kanske, men alltid diskret och försynt. Hemmer visar här samma
gedigna och älskvärda egenskaper, man lärt sig beundra i hans lyrik. Jag tror knappast vi för
närvarande i Sverige inom den yngre författargenerationen äga några berättare av så hög,
konstnärlig rang och kvalitet som Finland äger i Runar Schildt och Jarl Hemmer. Hj. L—n.
— — Rågens rike. [Versberättelse.] Å. & Å. 1922. 170 s. 9:50.
Denna i förlagets pristävlan med 10,000 kronor belönade versnovell målar i helt smidiga
blankvers den gamla lantliga historien om en fattig flicka som eftersträvas av den rike bonden
men ända till slut får sin älskade, den fattige drängen. Den är ej i främsta rummet
människoskildring, ehuru några figurer blivit rätt levande. Mest verkar den med sina episoder,
situationer, stämningar ur friskt lantliv, både drastiska och fint lyriska. Här finnes en viss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
