Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Från Kinas bokvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRÅN KINAS BOKVÄRLD.
Av professor Bernhard Karlgren.
Den enda litteratur i världen som till omfattning och självständighet om också
kanske inte i mångskiftande rikedom kan i någon mån mäta sig med det
moderna Västerlandets, är tvivelsutan Kinas. Bokvärlden i Östasien — den japanska
litteraturen står historiskt och innehålleligt i starkt beroende av den kinesiska och
får snarast betraktas som ett bihang till denna — den östasiatiska bokvärlden är
oerhört omfattande, förgrenad och svåröverskådad, den är en lika komplicerad
kulturskapelse som vår bokvärld, och den är en kulturbärare för över 500
millioner människor.
Även rent tekniskt är bokvärlden i Kina en imposant skapelse, med en verklig
massproduktion och med publikationsföretag av dimensioner som även i våra
största kulturländer äro mycket sällsynta. Som exempel kan nämnas Kinas
»Nordisk Familjebok», en encyklopedi publicerad 1725 e. Kr. och omtryckt i flera
omgångar, senast med förträfflig blytyp för ett par årtionden sedan; denna sista
upplaga, som förvärvats av Göteborgs Stadsbibliotek, består av 1628 tättryckta,
fingertjocka häften, och verket innehåller omkring 4 gånger så mycket material
som vår största encyklopedi, Encyclopedia Britannica. Tre andra samlingsverk,
utgivna av en stor Shanghaifirma, innehålla in extenso, på 5 à 600,000
trycksidor, de värdefullaste verk på olika områden den kinesiska litteraturen har att
bjuda.
Det är under sådana förhållanden ganska intressant att bevittna, hurusom denna
väldiga skapelse, Kinas bokvärld, uppvuxit fullt självständigt. Vad innehållet
beträffar har den endast under en kortare period rönt påverkan av den indiska
buddhismen; och tekniskt har den uppbyggts fullt oberoende av parallellföreteelser
på andra håll, från den enklaste begynnelse till en effektiv modern teknik,
först på sistone kompletterad med våra tekniska hjälpmedel. I västerlandet kunna
ju skriften, dokumentet och boken sägas ha tillkommit genom trevande försök och
samverkande ansträngningar från ett flertal folk, raser och kulturer; i Östasien är
det ett enda, makalöst homogent, driftigt och intelligent folk som ensamt
frambragt hela utvecklingsserien. Från västerlandet har den kinesiska boken ingenting
hämtat, medan den moderna västerländska boken hämtat sin tekniska grundval,
papperet, från Kina.
Att den kinesiska skriften är originell, en autokhton uppfinning, är ställt utom
allt tvivel. Visserligen ha vi mycket få belägg kvar från de tidigaste epokerna,
men i inskriptioner på gamla bronser fr. 2:a och 3.e århundradet f. Kr. finna vi
skrivtecken, vilkas primitiva bildnatur (ritningar av varelser och föremål och
kombinationer av sådana ritningar) avslöjar de första försökens vedermödor. På grund
av jordens och gravens helgd i Kina ha tillräckliga arkeologiska grävningar ännu ej
kunnat göras för att medge en datering av den kinesiska skriftens första etapper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1924/0011.html
