Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - K. Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Munthe, Arnold. Svenska sjöhjältar 7:d. 6. Nst. 1923. 376 s. Ill., portr. Kcb. 18:—.
7. Flottan och ryska kriget 1788—1790. Otto Henrik Nordenskjöld. D. 6.
Kommendörkapten Arnold Munthe avslutar med föreliggande del sitt stora sjökrigshistoriska
arbete Svenska sjöhjältar. Flottans utbrytning ur Viborgska viken och slaget vid Svensksund
skildras med stor åskådlighet. Rent dramatiskt framställes stundom händelseförloppet såsom
t. ex. överläggningen på flaggskeppet natten före utbrytningen ur Viborgska viken. Av intresse
är t. ex. förf:s uppvisande av hur detta företag planerades och den insats, som flaggkaptenen
O. H. Nordenskjöld härvid gjorde. Svensksundssegern tillmätes av förf. stor betydelse
därutinnan, att den möjliggjorde de förhandlingar, som ledde till freden i Värelä. Efter kriget
lämnade Nordenskjöld flottan. Munthes skildring av den åldrande amiralen och hans
verksamhet såsom ivrig jordbrukare på Fårebo är av stort kulturhistoriskt intresse främst genom det
rika brevmaterial, som stått honom till buds. E. N—nn.
Munthe, Arnold. Svenska sjöhjältar. 1—3. 2 uppl. Nst. 1922. Ill.,
portr. Kcb. (1) 4:—, (2) 4:—, (3) 8:—.
1. Gustaf von Psilander. — 2. Jakob Bagge. — 3. Nils Ehrensköld.
Av kommendörkapten A. Munthes bekanta sjökrigshistoriska skildringar hava några delar
utkommit i ny upplaga. I Jakob Bagge skildras den svenska flottans insats under det
nordiska sjuårskriget på 1560-talet. Psilander och Ehrensköld åter voro karolinska sjöhjältar.
Psilanders bragd var striden på skeppet Öland mot en övermäktig engelsk eskader 1704.
Ehrensköld var befälhavare över den svenska flottan i striden vid Hangö 1714 mot den ryska
galärflottan. Efter hemkomsten ur den ryska fångenskapen inlade Ehrensköld stora förtjänster
för den svenska flottans reorganisation. Munthes livfulla skildringar äro mycket lättillgängliga.
De prydas av porträtt och teckningar av amiral J. Hägg. E. N—nn.
Trolle, Carl H[arald]. Överste Gustafsson. Gustaf IV Adolfs liv efter
avsättningen. H. G. 1923. 224 s. Portr., litt. Kch. 6:50.
Den olycklige Gustav IV Adolfs öden efter avsättningen ha tidigare berörts i ett antal
skildringar av tidens historia, men ej förut från svenskt håll behandlats monogranskt. Förf.
skildrar med omisskänlig sympati för Gustav Adolfs person hans irrfärder, vilka delvis
förorsakades av de tyska myndigheternas motvilja mot att låta honom slå sig ned på orter, dit han
kommit. Utförligt behandlas hans resa 1810 på ett engelskt krigsskepp från Livland till
England. Hans plan gick ut på att söka vinna den engelska regeringen för ett landstigningsförsök
i Bretagne med syfte att störta Napoleon och återinsätta Bourbonerna på den franska tronen.
Från England gick hans färd över Helgoland till Danmark och då han ej fick stanna här till
Tyskland. Efter brytningen med familjen och med sonen på grund av dennes vägran att
uppgiva sina anspråk på den svenska tronen tilltog hans reslust förorsakad av oro. Bland hans
egendomliga planer kan hänvisas t. ex. till försöket 1821 att vinna medborgarrätt i Norge. De
svåra ekonomiska förhållanden, han levde under, förorsakades av hans vägran att emottaga
underhåll från Sverige och av att han till sina barn avstått arvet efter modern. Gustav Adolf
torde ha varit en av våra mest skrivande monarker. Efter avsättningen sysselsatte han sig
med författarskap av dels memoarer dels även en novell behandlande en kärleksaffär. Ivrigt
sökte han vederlägga de skildringar av honom själv och hans politik, som inflöto i historiska
arbeten eller i pressen. E. N—nn.
Wrangel, F[redrik] U[lrik]. Drottning Kristinas resa från Rom till franska
hovet 1656. Nst. 1923. 394 s. Ill., portr. Kcd. 9:—.
På grundval av studier främst i en hel rad franska lokalarkiv ger greve F. U. Wrangel
målande, detaljerande skildringar av huru drottning Kristina färdades och även de ceremonier,
varmed hon överallt mottogs. Resan företogs på grund av en hel rad förhållanden, enligt
Wrangel huvudsakligen för att söka bringa ordning i hennes affärer. Troligen har Kristina också önskat
med Mazarin överlägga om sina planer på Neapels kungakrona. Själv trodde hon att hon
lyckades vid samman träffandet vid det franska hovet i Compiégne vinna den mäktige kardinalen
för sina intressen, varutinnan det dock snart visade sig att hon misstagit sig. Under vistelsen
särskilt vid det franska hovet avlöste lysande banketter, baler och jaktutflykter varandra. I
inledningen lämnar förf. en karakteristik av den gåtfulla drottningen. Arbetet prydes av ett
porträtt och ett antal intressanta stadsbilder efter samtida kopparstick. E. N—nn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
