Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- K. Historia
- L. Biografi (med genealogi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
L. Biografi (med genealogi).
Almquist, Carl Jonas Love. Werin, Algot. C. J. L. Almquist, realisten
och liberalen. A. B. 1923. 394 s. Litt. Le. 9:50.
Detta arbete anknyter till och fortsätter den undersökning av den tidigare perioden av
Almquists verksamhet, som år 1922 publicerats av O. Holmberg (A. B. 1922, 7: 50) och som
varit föremål för omnämnande i denna tidskrift, årg. 1923 sid. 91. Werins studie bjuder
knappast på några direkt originella synpunkter och framlägger ej heller något nytt material men
sammanfattar överskådligt och klart vad vi veta om Almquists utveckling i riktning mot
konstnärlig realism och politisk liberalism under senare delen av 1830-talet. Arbetet bör ej
saknas i bibliotek, som äga Almquists samlade skrifter. O. W—n.
Andersson, Magnus. Peterson, Thure. En kärnkristen. Tillika ett blad
ur hoofianismens historia. Diak. 1922. 64 s. Lc. 1:25.
Förf. har i denna lilla volym tecknat bilden av en religiös allmogeman, Måns på
Ringsborg i Tolg, som genom sin lekmannaverksamhet kom att under en följd av år utöva ett icke
ringa inflytande på det religiösa livet i sin hembygd. Måns’ personlighet framställes mot
bakgrunden av den sekteristiska väckelserörelse som benämnes hoofianismen, och i egenskap av
ett stycke småländsk kyrkohistoria äger skildringen, trots dess subjektivitet, sitt stora intresse.
Närmast skriven i uppbyggelsesyfte, präglas framställningen av sympati för den fromhetstyp
Måns representerar, och språket verkar ungdomligt frimodig förkunnelse. Hj. G—n.
Aretino, Pietro. Hutton, Edward. Pietro Aretino, furstarnes gissel. Övs.
fr. eng. av Ernst Lundquist. W. & W. 1923. 149 s. Portr. Lb. 5:—.
Aretino är bekant som en av alla tiders hänsynslösaste smädeskrivare. Det inflytande han
genom sina paskiller utövade var oerhört, och för att undgå hans giftiga penna måste många
av hans samtida muta honom med smicker och dyrbara gåvor. Själv tillbringade han större
delen av sitt liv i Venedig, där han bebodde ett präktigt palats och förde ett hus som en furste.
En av hans vänner var Tizian, vilken bevarat hans drag till eftervärlden. Huttons monografi
är långt ifrån välskriven men har ett visst intresse som tidsbild från Italien under 1500-talets
förra hälft. Översättningen är tämligen knagglig och ojämn. O. W—n.
Bagge, Peter. Minnen från Uppsala katedralskola läsåren 1874—1899
ävensom från studentmötet i Uppsala 1875. Nst. 1922. 72 s. (Skr. utg. av
Pedagog. sällsk. i Sthm.) Lc. 2:—.
Innan förf. förordnades till rektor i Västerås, tjänstgjorde han en lång följd av år vid
högre allmänna läroverket i Uppsala eller katedralskolan, som Uppsalaläroverket ännu i dagligt
tal ofta kallas, ehuru benämningen officiellt utbyttes mot den nuvarande redan på 1860-talet.
Från sitt provar, sina lektorsprov och sin lektorstjänstgöring berättar förf. en rad personliga
minnen. Ett och annat förefaller något naivt, men det mesta, inte minst de sympatiska
runorna om bortgångna lärarkamrater, är, åtminstone för skolfolk, av allmänt intresse och nöjsamt
att läsa, och man är tacksam, att förf. bevarat sina minnen åt eftervärlden. En jämförelse med
nutida skolförhållanden visar, att den tidens starkare ämneskoncentration möjliggjorde större
fördjupning i vissa discipliner, t. ex. klassiska språk, och lärjungeurvalet var i studiehänseende
måhända bättre. S. S.
— —. Studentminnen och andra minnen från Uppsala 1869—1899. Nst. 1923.
81 s. (Skr. utg. av Pedagog. sällsk. i Sthm.) Le. 2:25.
För den, som av ett eller annat skäl önskar en uppslagsbok i » Uppsalahistorier», kan detta
lilla häfte ha sitt intresse. Förf. har nämligen roat sig med att sammanställa en hel del gamla
3 historier» och anekdoter från Uppsala och förena dem med några personliga minnen, allt i
en mycket lös komposition. Han har haft en rik källa att ösa ur; Uppsala är fortfarande
bl. a. en »anekdoternas stad»; dock har han icke mycket nytt att berätta, ty de flesta av de
återgivna anekdoterna äro välkända förut och leva fortfarande ett ganska friskt liv i den äldre
generationens muntliga tradition. S. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1924/0092.html
