Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - L. Biografi (med genealogi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Beethoven, Ludwig van. Norlind, Tobias. Beethoven. 2 uppl. H. G.
1923. 87 s. (De största märkesmännen 5.) Lb. 1:50.
Behovet av en ny upplaga utav Norlinds Beethovenmonografi är i och för sig ett gott
vitsord om arbetets egenskaper. Tilläggas kan, att författaren lyckats på ett tilldragande sätt
utforma de mänskliga och konstnärliga dragen i den store tonsättarens fysionomi utan att i
skildringen mänga självständiga psykologiska funderingar, som då det gällt Beethoven eljest
frambringat resultat både av ondo och godo. E. S—m.
Berch, Carl Reinhold. Schück, Henrik. Ett porträtt från frihetstiden.
H. G. 1923. 234 s. Lc. 6:50.
Carl Reinhold Berch, antikvarie och numismatiker, räknas med skäl till de bästa
representanterna för den lärda kulturen i vårt land under det adertonde århundradet. Därjämte är han
intressant som en av sin tids förnämsta svenska resebeskrivare; särskilt hans minnen från sitt besök i
Ryssland år 1735 förtjäna att uppmärksammas på grund av de däri förekommande åskådliga
och livfulla skildringarna av dåtidens ryska folkliv. Schücks framställning, på en gång lättläst
och sakrik, ger en synnerligen god kulturbild från Sveriges 1700-tal. I likhet med förf:s biografi
över Petter Forsskål (se nedan) lämpar den sig särdeles väl för läroverks- och andra därmed
jämförliga bibliotek. O. W—n.
Colet, Louise, f. Revoie. Enfield, D. E. Flauberts väninna. Övs. fr. eng.
av Ernst Lundquist. W. & W. 1923. 156 s. Lb. 3:75.
Boken är en skildring av den franska författarinnan och blåstrumpan Louise Colet. Den
är föga smickrande och måhända icke så litet partisk, men ganska intressant och underhållande.
Man lär känna Louise Colet som en inbilsk och påträngande, icke alldeles obegåvad, men
taktlös och löjligt fåfäng dam. Till följd av omständigheterna och väl också genom en viss
personlig charm kom hon att spela en roli i många framstående mäns liv. Hennes karaktär
och läggning torde framgå av Maxime du Camps’ dräpande gravskrift: Här vilar den som
komprometterade Victor Cousin, gjorde Alfred de Musset löjlig, skällde ut Gustave Flaubert och
försökte mörda Alphonse Kärr. Requiescat in pace. Hj. L—n.
Ford, Henry. Mitt liv och mitt arbete. Övs. [fr, eng.]. N. o. k. 1922.
252 s. Lb. 2:75, inb. 3:75.
Genom Fords bok går en fläkt av tillfredsställelsen hos den som har lyckats. Denna stämning
är otvivelaktigt något av det värdefullaste som boken erbjuder läsaren. Ford är optimist,
men han står icke dess mindre med båda fötterna på marken, han har alltid resultatet av sitt
arbete att falla tillbaka på. En väsentlig del av boken skildrar hur han byggt upp och
utvecklat sina världsbekanta anläggningar för automobil- och motortillverkning. Han var med
från automobilens barndom och var från början sin egen konstruktör.
Inflätat i denna »handling» och även i självständiga uppsatser behandlar Ford ett flertal
ekonomiska och sociala problem, som han mött under sin verksamhet. Hans synpunkter äro
välgörande fria från modern amerikansk effektivitetsschablon och ensidigt betonande av »du
kan vad du vill». Företagets förhållande till arbetarna tager han upp från en rationell sida
och betonar ledarens plikter utan att förfalla till någon överdriven sentimentalitet. Hans
undersökning av rutinarbetet i kapitlet »Maskinens skräckvälde» giver nya och värdefulla synpunkter.
När det gäller de ekonomiska problemen, finner man i honom den skarpsinnige praktikern,
som ibland med stor tillfredsställelse kommer fram till en slutsats, som den teoretiska
ekonomien sedan hundra år ansett självklar. Saken blir ju ej mindre sann, därför att den utfunnits
på experimentell väg, men då den framställes som någonting nytt, vill man inte utan vidare
godtaga patentet. Ofta märker man nog det vanliga felet hos en tekniker att söka förenkla de
ekonomiska problemen. De ekonomiska lagarna ändras nog inte genom aldrig så revolutionerande
uppfinningar. Dessa anmärkningar äro dock oväsentliga i jämförelse med bokens
förtjänster. H. H.
Forsskål, Petter. Schück, Henrik. Från Linnés tid. Petter Forsskål.
Nst. 1923. 491 s. Lc. 8:75.
Forsskål var en av vårt 1700-tals främsta vetenskapliga begåvningar, fastän hans rika anlag
tyvärr aldrig nådde full utveckling; blott något över 36 år gammal avled han nämligen under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
