Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - O. Samhälls- och rättsvetenskap (med nationalekonomi och statistik) - Q. Ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En rikt illustrerad redogörelse för brännvinslagstiftning och dryckesseder, där förf. samlat
en hel del mer eller mindre intressanta notiser. Störst värde har skildringen av 1700-talet.
Redogörelsen för l800-talet är tämligen mager och förf. har ej tillräckligt beaktat, att frågan
om brännvinstillverkningen också varit en rent ekonomisk fråga. F. H.
Stavenow, Ludvig. Det adertonde århundradets parlamentarism i Sverige.
Lq. 1923. 32 s. (Upps. univ. årsskr. 1923. Progr. 1.) Occ. 1:—.
Frihetstidens »parlamentariska» statsskick är en ur historisk synpunkt ytterst intressant
produkt av svenska politiska erfarenheter och — åtminstone till en viss grad — svensk politisk
spekulation vid en tidpunkt, då inga ansatser till parlamentariskt styrelsesätt kunna spåras
utanför England, där urtypen för modern parlamentarism just då höll på att utvecklas. Prof.
Stavenows här föreliggande undersökning av 1700-talets svenska parlamentarism sysslar endast i
förbigående med de yttre formerna för frihetstidsförfattningen och förutsätter bl. a. av denna
grund en viss kunskap om statsskickets rättsliga natur (vunnen t. ex. genom Stavenows eget
lättlästa arbete Frihetstiden, W. & K. 1907, 2:50). Huvudintresset knyter sig i stället till förf:s
undersökning av den allmänna andan i frihetstidens svenska parlamentarism, sedd i jämförelse
med samtida engelska förhållanden samt hans framställning av orsakerna till den grundväsentliga
skillnaden — i Sverige en utveckling i riktning mot ständerenvälde, i England däremot en
kraftig regeringsmakt — och försöket att ställa ett horoskop för de möjligheter man kan spåra
till en utveckling av frihetstidsförfattningen i riktning mot »modern parlamentarism». Stavenows
hela syn på »frihetstidsparlamentarismen» är starkt kritisk.
Den allmänna regeln att ett studium av den tidigare historiska utvecklingen bidrager att
kasta ljus också över de aktuella förhållandena äger sin fulla tillämpning också på statskickets
område, och ej minst från denna synpunkt förtjänar Stavenows undersökning att beaktas av
alla dem, som äro intresserade för parlamentarismen och dess speciella förutsättningar i svensk
jordmån. Den mera teoretiskt intresserade hänvisas att vid sidan av S:s monografi ta del av
F. Lagerroths Frihetstidens författning (A. B. 1915, 15:—, se Bibl.-bl. 1917, s. 282), som
utgör ett värdefullt komplement till Stavenows grundläggande arbeten angående denna period, ej
minst därigenom att den utgår från en helt annan grundsyn på frihetstidens politiska liv än
Stavenows. K. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>