Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Q. Ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Borgh, Anna. Hushållets bok. 3:D. 1, 2. Gie. 1923. Qca. 3:75, 5:75.
3. Matlagning: I. Smörgåsbords-, frukost-, lunch- och mellanrätter, charkuterivaror,
användning av matrester, svamprätter.
3. Matlagning: 2. Middagsrätter m. m.
En erfaren husmoder, som förstår att välja, kan säkert ha både nytta och nöje av dessa
kokböcker. För den mycket oerfarna samt för elevundervisning kan den däremot ej alls
rekommenderas. R. N.
Claesson, Ester. Trädgården. W. & W. 1923. 199 s. Ill. Qe. 10:—.
Av de tvenne avdelningar, varav denna bok består, Kort översikt av trädgårdskonstens historia
och Trädgårdens anläggning, är i synnerhet den sista sällsynt sakligt ingående och noggrant
behandlad. Som sällan tillförene behandlas här de förarbeten som krävas vid anläggningen av
en trädgård i större stil, park etc. Kapitelrubrikerna icke blott tala och lova — utan även
hålla och lära, exempelvis hur man skall anlägga »terrasser, vägar, gräsmattor, huvudentré,
uppfartsväg och gårdsplan, tennisplaner, klippträdgårdar, vattenpartier och alléer». Med skäl
kan därför detta sällsynt rikt och vackert illustrerade arbete också — som förf. själv säger
— anbefallas »till ledning vid undervisningen i trädgårdskonst vid trädgårdsskolor och andra
läroanstalter, där detta ämne förekommer». E. N.
Dokument rörande de äldre pappersbruken i Sverige. Utg. av Sune Ambrosiani.
Tisell 1923. 390 s. Ill. (Föreningen för svensk kulturhistoria böcker 1.) Qhi. 25:—.
Från privilegier, synehandlingar och värderingar, räkenskaper och andra affärshandlingar av
olika slag i enskilda och offentliga arkiv har doktor Ambrosiani samlat ett rikhaltigt och
mångsidigt material av stort värde för kännedomen om utvecklingen och tekniken vid de äldre
pappersbruken i Sverige, tillsammans något över ett tjugotal. Några beskrivningar över
fabrikationsmetoder och en av utgivaren uppgjord lista med förklaringar över termer från tillverkningen
vid handpappersbruken ha särskilt intresse, men annars kan naturligtvis en sådan
materialsamling som denna ur teknisk synpunkt endast ha en begränsad plats på folkbibliotekens
inköpslistor. Däremot kan påpekas och understrykas, att lokalhistorien här har ett beaktansvärt
bidrag särskilt för de orter, där pappersindustrien spelat en större eller mindre roll. B. M.
Gebhard, Hannes. Småbruket i Skandinavien. Fri. 1923. 336 s. Ill. Qd. 7:—.
Boken omfattar två delar: en första av statistiskt redogörande innehåll, avseende
jordbrukets utveckling i allmänhet i Danmark, Sverige, Norge och Finland och småbrukets ställning
och andel därvid; en andra med redogörelser för i de olika länderna vidtagna åtgärder till
småbrukets och småbrukarklassens höjande. Den mångsidiga och intresseväckande framställningen
lägger huvudvikten på de jämförande momenten och författarens strävan har varit att genom
belysning av det finska småbrukets ställning och åtgärderna för dess befrämjande mot
bakgrunden av de övriga nordiska ländernas förhållanden på området giva en kraftig impuls till
ytterligare ansträngningar inom sitt eget land. Den vakenhet han ådagalägger och den
oförskräckthet, varmed han drager konsekvenserna, även då de måste te sig mindre
tillfredsställande ur nationell ambitionssynpunkt, synas borga för att han bör vinna sitt syfte. Även för
oss svenskar är arbetet av stort intresse och värde, ty det ger en god översikt av vad som göres
hos oss för vårt mindre jordbruks utveckling — mot samma omfattande bakgrund. Särskilt är
det att rekommendera, att biblioteken i våra landskommuner lägga sig till med den i sitt slag
enastående boken. För våra lantmän bör det vara av särskilt intresse att taga del av, huru
deras yrkesbröder i grannländerna arbeta samt hur det arbetas för dem. — Det bör även
intressera dem att veta, att författaren är professor vid Helsingfors universitet, att han i sitt hemland
förvärvat sig hedersnamnet »Jordbrukskooperationens fader» och att han i två år under
krigstiden var Finlands lantbruksombud i de skandinaviska länderna. A. Ö—n.
Geete, Erik, o. Grinndal, Thorvald. Anvisningar i skogsbruk. Avsedd
för undervisning vid skogsvårdskurser, lantmannakurser och folkhögskolor samt till
hjälpreda för den mindre skogsägaren. På Kungl. domänstyrelsens uppdrag utarbetad.
Sv. skogsvårdsfören. 1923. 168 s. Ill. Qf. 3:25, inb. 4:—.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
