Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Svenska bokhandelns öden - Böcker för barn och ungdom julen 1923
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under sin långa förläggarbana. Men skildringen av dessa strävanden med dess
segrar och nederlag skulle bli för vidlyftig att här referera. Schück har månget
intressant kapitel därom, och även historien om de mindre betydande, såsom
studentförläggarna, bjuder på fängslande tidsbilder.
Tryckfrihetsförordningen av år 1810 betecknar övergången till vår egen tid.
Genom den avskaffas censuren, författarrätten erkännes uttryckligen och skråtvånget
upphäves. Överskådligt visar Schück, hur förläggarnas förhållande till de båda
parter, med vilka de ha att göra, författare och kommissionärer, fått sin nuvarande
utformning. Å ena sidan är det författarhonorarens och författarrättens historia
fram till Bernkonventionen och å andra sidan organisationen av en sortimentsbokhandel,
som kan tillfredsställa den allt mer växande läslusten på så gott som
varje plats i vårt land. De enskilda förlagens historia och karaktär tecknas
mycket summariskt och även de två stora förlagen som under hela århundradet
intagit en framstående plats och nu kämpat sig fram till en ledande ställning,
Norstedts och Bonniers, få sig endast några sidor tillmätta. Det kan därför inte
vara ur vägen att till slut uttala en önskan, att det förlag som givit oss de två
stora standardverken i svensk bokhistoria, boktryckeriets genom Klemming och
sin faktor Nordin, och nu bokhandelns genom Schück, skall låta den följas av en
fullständig monografi över sin egen verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
