Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- C. Religion
- D. Filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
D. Filosofi.
Ahlberg, Alf. Arthur Schopenhauer. Hans liv och filosofi. N. o. k. 1924.
190 s. Portr., litt. (Natur o. kultur 28.) Dbe. 2:25, inb. 3:—.
Schopenhauer försvarar med lätthet en plats bland seriens filosofimonografier. Det
centrala i de frågor med vilka han brottades — om livets värde — kommer aldrig att förlora sin
aktualitet, och den dag i dag är hör han till världens mest lästa filosofer. Indisk filosofi,
Platon och framför allt Kant ha givit stoff till hans lara. Till den senares subjektivism
ansluter han sig. Världen är min föreställning. Men i motsats till Kant försöker han identifiera
»tinget i sig», som han fattar som vilja, och det är denna, som objektiverar sig i företeelsevärlden.
En enhetlig, blind och omedveten vilja till liv utmärker hela tillvaron alltifrån den oorganiska
naturen och uppåt till dess den hos människan i förening med intellektet igenkänner sig själv
som sådan. I denna vilja till liv ligger livets bottenlösa elände. Att leva är att lida, lidandet
utgör tillvarons grundväsen. Hans världsåskådning är således radikalt pessimistisk. I konsten,
musiken och det filosofiska tänkandet kan man väl finna tillfällig lindring, men först döden
ger den varaktigt. Men självmördaren, som finner livet för tungt, undandrager sig att sona ett
brott, ty livet är även en skuld, och den måste vi betala och försona genom att leva livet ut
— vi hava ju själva velat livet. Väl finner han en moralisk grund i medlidandet, men högre
är den rena resignationen. Med lätthet kunna invändningar göras mot Schopenhauers världsbild
och dess utförande, men boken åsyftar framför allt en objektiv framställning, och förf. har
lyckats giva en både fyllig och väl avvägd sådan. H. R—r.
— Det ondas problem. En etisk-metafysisk studie. N. o. k. 1923. 96 s. Dj. 2:—, inb. 2:75.
Historien visar, hur under alla tider förnuft och oförnuft om vartannat styrt världen och
vanskligt vore det att söka avgöra, vilketdera av dem bägge, som suttit oftast vid makten. Tung
nog är i varje fall den tribut folken fått betala för ett oförnuftigt styre. Vad historien visar i
stort upprepar sig i det enskilda människolivet med dess tragedier av allehanda slag.
Ondskan och dumheten fira ständiga triumfer. Naturen å sin sida i all sin ändamålsenlighet visar
ett så oerhört slöseri med liv, att det där — ärligt talat — är svårt att spåra en förnuftig
ordning — ingenstädes synas vi kunna finna tillräckliga skäl för en optimistisk livsuppfattning, en
motsatt har kanske mera fog för sig. Och dock, säger förf., när vi spörja efter det onda i
tillvaron, är det icke först och främst det fysiskt onda, lidandet, det gäller utan det moraliskt
onda, det normvidriga. Detta onda vore dock blott ett meningslöst ord utan idén om dess
motsats, det goda, liksom varje »höger» blir det utan ett »vänster». Verkligheten mätes efter
vissa normer, vi ha ideella krav på densamma, vi värdera den med de absoluta värdena, det
sanna, goda och sköna som måttstock och därmed blir verkligheten till för oss vetenskapligt,
etiskt och estetiskt. Det är i relationen värde och verklighet vi uppleva det onda. Men detta
onda är enligt förf. något i viss mening overkligt, ett icke-varande, dock icke så, att dess
empiriska realitet förnekas utan blott det onda som metafysisk princip. Allt verkligt vara,
tillvarons innersta väsen, ligger i den överindividuella värdesfären, och varje normvidrig handling
innebär ett avvikande från varat, ett sjunkande mot icke-varat. Detta är bokens grundtema och
för att ytterligare klargöra sin mening anknyter förf. elegant till konsten och dikten,
framhållande huru här det onda framställes som det skenbart existerande, det som mist sitt jag, sitt
centrum, sitt vara. Skola vi övervinna det onda i livet, måste vi ställa våra krafter i de
allmänna värdenas tjänst och ej misströsta, även om kulturen understundom synes följa andra
vägar.
Man känner intensivt, hur förf. levt sig in i problemställningen. Detta och hans fängslande
framställningskonst borga för ett arbete värt en vidsträckt spridning. H. R—r.
Björke, H. Syner och varsel. Fenomen ur undermedvetandets värld samt
hypnotiska och telepatiska experiment. L. H. 1923. 228 s. Ill. Dk. 6:50.
Förf. relaterar här en rad händelser och experiment avsedda att belysa tillvaron av krafter,
som tillhöra människans undermedvetna själsliv och vilkas yttringar betecknas antingen som
övernaturliga eller supernormala. Objektiviteten i framställningen är lovvärd, och vare sig man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1924/0160.html
