Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lill-Anje är historien om hur en flicka, dotter av ett omaka äktenskap mellan en konstnärinna
och en bonde, vilken efter hustruns död gett sig ut i vildmarken, växer upp djupt
inne i skogen, fjärran från människor, fullständigt som ett naturväsen utan kunskap på gott och
ont, till dess hon knappt vuxen följer fadern i döden. Förf. skildrar flickans liv i skogen
bland växter och djur med skarp blick för alla skiftningar i utvecklingen och utan
sentimentalitet. E. Bn.
Bruun, Laurids. Den okände guden. Roman. Till sv. [fr. da.] av Signe
Hallström. L. H. 1922. 269 s. Hceda. 5:75.
Det är den gamla historien om den trötta kulturmänniskan, som från det moderna livets
jäkt söker sig till Österlandet för att lara känna dess levnadsvishet. En framstående amerikansk
ingenjör och en ung, frigjord danska, som av en slump träffas i Konstantinopel, göra ressällskap
till Damaskus, Jerusalem och Egypten. Båda äro övertygade om den västerländska kulturens
snara sammanbrott och ana redan i Damaskus den okände gud, som de söka. De förstå, att
Österlandets folk med genial intuition funnit det väsentliga i tillvaron, d. v. s. hur människorna
skola bli fria och lyckliga. I Egypten råka de ut för spännande äventyr, i vilka Mahdin —
Messiasprofeten — ingriper på ett oväntat sätt. De räddas emellertid, men deras kärlekshistoria
avbrytes hastigt vid en kritisk punkt genom bokens slut. Forts. utkom våren 1923 under
namn av Livets träd. (Bibl.-bl. 1924 s. 67.)
Den omedelbarhet och friskhet, som gjorde förf:s van Zanten-böcker populära, saknas här.
Berättelsen tynges av religiösa och filosofiska betraktelser av enklaste slag. E. Sqt.
[Cooper, Elizabeth]. Kinesiskan vid fönstret. En kinesiskas brev till sin moder.
Övs. fr. eng. av Elisabeth Krey-Lange. W. & W. 1923. 287 s. Hcee. 4:75.
Boken är icke skriven av en kinesiska; liksom den föregående — »Penseldrag, en
kinesisk makas kärleksbrev» (Bibl.-bl., 1923 s. 138) — bär den framför allt prägeln av »utgivarinnan»
(själva kvinnobilden på omslaget är japansk, ej kinesisk [!]), men den ger en ganska god
inblick i en bildad kinesiskas uppfattning om sitt eget lands kultur och Västerlandets. Hela
framställningen är också buren av en sällsynt förståelse för kinesiska synpunkter, Man märker
detta icke minst i brevet om Japan (s. 123 ff.). Den läckert utstyrda volymen kan därför —
men också endast därför — rekommenderas. H. Sg.
Crawford, F[rancis] Marion. Sant’ Ilario. Romantisk berättelse från Rom i slutet
av 1860-talet. Övs. [fr. eng.] av Mauritz Sterner. Eklund 1923. 575 s. Hcee. 5:75.
En högromantisk berättelse av det slag, som under de sista decennierna varit en smula
ur modet, men som faktiskt står sig gott i jämförelse med en hel del kvasi-psykologiska
moderna romaner, som bli retsamma genom att väcka anspråk, vilka de ej gå i land med att
fylla. En författare som C. ger sig icke ut för något annat än att kunna berätta spännande
om yttre tilldragelser, om människor, vilkas liv stå i våldsamma och äventyrliga händelsers
tecken och som ha mycket liten tid övrig för själsdissektion. Ovanstående liksom flera andra
av C:s berättelser spelar i Italien; den tillhör en serie av fyra romaner (de övriga finnas t. v.
ej i någon modern svensk översättning), skildrande en romersk adelsfamiljs öden under 1800-talets
senare halft. Det är sant, att förf. släpar med mycken attiralj från den gamla romantiska
skräpkammaren, men hans berättartalang är odisputabel, och han har en mycket god, på långvarig
vistelse i landet grundad kännedom om den tidens Italien. G-a L.
Demolder, Eugene. På den gröna stigen (La route d’Émeraude). Övs. fr.
fra. av Birger Mörner. A. & W. 1923. 335 s. Hcej. 6:50.
En välskriven berättelse om holländskt målarliv under 1600-talet, med de gamla nederländska
målarnas dristiga och saftiga realism i sin skildringskonst. Det är de gamla tavlorna
omsatta i ord. Huvudpersonen är en ung målare, vars liv har vissa beröringspunkter med
Rembrandts. Liksom denne är han son av en mjölnare och har fått tidiga skönhetsintryck av
Lucas van Leidens konst. Rembrandts egen person möter även en och annan gång i
berättelsen. Boken lämpar sig endast för en mogen publik. F. H.
Gontjarov, I[van] A[leksandrovitj]. Oblomov. Övs. fr. ry. av Hjalmar
Dahl. A. B. 1923. 514 s. (Mästerverk ur världslitt.) Hcema. 6:75.
Är den klassiska romanen om den oföretagsamme drömmaren, sällan skildrad som i denna
äktryska typ, vars härskande egenskap givit upphov till den i Ryssland och även i Västeuropa
kända benämningen »oblomoveri». F. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
