Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För oss är däremot detta ett minus. Vi ha mer utbyte av att få amerikanarna skildrade i sin
egen omgivning — där passa de liksom de flesta människor bäst. I palats vid Canale Grande
bryter deras nyfernissade väsen på det hiskeligaste mot omgivningarnas åldriga patina, och
även om tonen som här är satirisk, kan man inte undgå att känna sig i någon mån irriterad. G—a L.
Yeats, W[illiam] B[utler]. Längtans land. I svensk tolkning [fr. eng.]
av Karl Asplund. Nst. 1924. 44 s. Hcee. 1:50.
Ett litet älskvärt drama om en irländsk familj, där i motsats till de övriga, nyktra och
betänksamma familjemedlemmarna den unga sonhustrun är en visionär drömmerska. Hennes
längtan drager också till huset ett trolskt väsende, en älva, som inför familjens ögon förgör
henne. Dikten, som är vackert överflyttad till svenska jamber, har en äkta keltisk poesi. F. V.
Zilliacus, Emil. Grekiska epigram. [Övs. fr. grek.] H. G. 1923. 170 s. Ill. Hceo. 4:—.
Det grekiska epigrammet är med sin tillspetsade och finslipade form en diktart för finsmakaren
och en av de allra svåraste uppgifterna för en översättare. Zilliacus’ översättningar äro
utmärkta; med överlägsen konst förmår han återgiva originalets pregnans, så att det i den nya
språkformen ter sig levande och träffande. En kort orienterande inledning är bifogad. Boken
är ovanligt smakfullt och konstnärligt utstyrd och illustrerad med ett rikt urval av de vackraste
grekiska vasbilderna. M. P. N.
Hcb. Skönlitteratur: nysvensk (med finsk-svensk).
Aronson, Stina. Slumpens myndling. Roman. A. B. 1922. 326 s. 7:50.
Det är lindrigast sagt djärvt av en kvinna att i jag-form skildra en maskulin
utvecklingshistoria genom pojkår, pubertet och in i tjugoåren. Det förvånar därför alis icke att förf.
sviktat just i den psykologiska teckningen av de specifikt könsbestämda skedena. Slumpens
myndling är ett adoptivbarn, som växer upp hos en varmhjärtad och originell kvinna, som av
något oklara skäl själfvilligt sällat sig till pauvres honteux. Hyreskasernen med alla dess
delvis mycket originella och besynnerliga människor och hela den sociala miljön är briljant
skildrad, det är bära hjälten som under sin gång från bakgården till studentexamen icke alltid är
riktigt trovärdig.
Stina Aronsson har rika gåvor: varmt hjärta, humor och levande inbillningskraft, men hon
har därtill en preciös ordrikedom och benägenhet för konstruerade bilder, som ibland hota att
dränka hennes goda egenskaper. S. G.
Bengtsson, Frans G. Tärningkast. Dikter. A. B. 1923. 88 s. 3:50.
En konstdiktare och kulturpoet, vars verser som ingens efter Levertin runnit ur en intimt
tillägnad historisk och estetisk läsning utan att ända vara papperslyrik. De konstfullt
genomarbetade och ofta originellt slingrade och kolorerade stroferna visa en ovanlig säkerhet i teknik.
Motiven från förgångna kulturer ge boken en pittoresk prägel: österländsk, romersk, medeltida,
renässanskultur och ännu flera framträda i finciselerade bilder. Det »objektiva» förhärskar
emellertid ännu så mycket, att det personliga icke framträder lika klart. Men det kommer
kanske med åren. F. V.
Berg, Daniel. Härjaren på Raneö. En kärlekssaga med dyster bakgrund.
Nutiden 1922. 176 s. 2:25.
En halft verklighetstrogen, halvt romantisk skildring av en kraftnatur, sjökapten från
västkusten, och livet kring honom i forna dagar. Har goda sidor men vacklar mellan två
litteraturarter och mäktar ej riktigt gripa läsaren. Rg.
Bergman, Hjalmar. Jag, Ljung och Medardus. 2 uppl. A. B. 1923. 311 s. 7:50.
Det finns i Bergmans böcker ett stycke Sverige, som man ej finner annorstädes i litteraturen,
för vars skull man gärna förlåter deras något lösa fogning och — stundom — onödiga
utdräkt. Denna gossehistoria är från början till slut en bok för vuxna och rymmer god
själskunskap, dråpliga målningar och utmärkt humor. Önskvärt vore, att våra yngre författare rätt
grundligt ginge i skola hos Bergman. Rg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
