Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- G. Litteraturvetenskap
- H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sylwan, Otto. Pressens utveckling under det nittonde århundradet. Nst.
1924. 213 s. Ill. (Det nittonde århundradet.) Gbc. 7:25.
En lättläst och på faktiska upplysningar rik översikt över Europas och Amerikas moderna
press, dess uppkomst, dess politiska och kulturella orientering, dess tekniska förutsättningar
o. s. v. För den allmänintresserade tidningsläsaren, som ofta ser världspressens organ citerade
utan att annat än i undantagsfall ha tillfälle att taga närmare kännedom om dem, är en bok
sådan som denna en ovärderlig hjälp. Den hör hemma lika väl i de större som de mindre
biblioteken. O. W—n.
Söderhjelm, Werner. Den franska novellens anor. A. B. 1924. 276 s.
(Skr. 7.) Gj. 5:25.
En livfull, på en gäng litteratur- och kulturhistoriskt orienterad framställning av den franska,
prosadiktningens utveckling under medeltidens avslutningsperiod. Lämpad huvudsakligen för
bibliotek som i större utsträckning samla litteraturhistoria. O. W—n.
H. Skönlitteratur.
Arlen, Michael, [pseud. för Dikran Kouynmijian]. Den gröna hatten. En
roman för de utvalda. Övs. [fr. eng.] av Siri Thorngren-Olin. H. G. 1925.
306 s. Hcee. 5:50.
Denna fjolårets stora succés-bok i England med sin anspråksfulla undertitel är ett ganska
förbryllande alster, f. ö. inte skrivet av en engelsman utan av en i London bosatt ung
armenier. Hjältinnan är en mycket underbar demimondän dam med äventyrlighet i blodet men
med en bibehållen doft av renhet — en kameliadam skulle man kanske kunna säga, om icke
denna gammaldags beteckning måste anses olämplig i den atmosfär av ytterlig modernitet, som
förf. avser att skapa (detta gäller icke blott hans typer utan särskilt alla de yttre agremangerna:
bilmärken, modefärger, revymelodier etc); och den synnerligen fria, »manliga» moral i erotiskt
avseende som hjältinnan representerar, på sina håll hälsad som ett märkligt tidens tecken, under
det att andra i den endast kunna se ett föga märkligt depravationssymptom, träffar man ej
riktigt med denna association. — Många läsare komma med säkerhet att irriteras av det besynnerligt
lösa och osammanhängande skildringssättet och den maniererade stilen — det finns partier, där
man inte absolut skulle vilja svära på att inte förf. driver med sin publik — men han kan också
briljera med en högt uppdriven teknik och här och där finner man glimtar av något annat än en
fäsör. En tendens har nog boken: den riktar sin udd mot den benhårda engelska konventionalism,
som utan betänkande offrar människors lycka på den yttre anständighetens altare. G—a L.
Bailly, A[uguste]. Guds fattigman. Bilder ur den helige Franciscus’ liv.
Fr. fra. av Hugo Hultenberg. Wessman 1925. 142 s. Hcej. 3:—.
Intresset för den helige Frans är uppenbarligen i starkt stigande hos oss. Från en synpunkt
är väl detta att fatta som symptom på en ganska allmän kulturtrötthet. Från en annan
sida torde det väl vittna om en ökad värdesättning av innerligheten. I föreliggande lilla skrift
bjudas färgrika bilder från de senare åren av den heliges liv, i starkt romantiserad form. Förf.,
som gjort sig ett namn såsom skönlitteratör, är fransman till börden. Hans teckningar bära
ock genomgående den galliska prägeln. Icke ens en något sentimental kärlekssaga, med en till
slut lycklig upplösning, behöver läsaren sakna. E. E—m.
Bennett, Arnold. En kvinnas kärlek. Roman. Övs. fr. eng. av Harald
Jernström. A. B. 1924. 236 s. Hcee. 4:25.
»En kvinnas kärlek» är en av B:s tidigare romaner, i vilken han, ännu under starkt inflytande
av den franska naturalismen, kämpar sig fram till verkligt herravälde över de konstnärliga
uttrycksmedlen. I fråga om uppslaget har den någon beröring med skildringarna från »de
fem städerna»; huvudmotivet är en kvinnas utveckling, från självisk till offrande kärlek. Boken
hör dock icke till B:s mera betydande. B. M.
Benson, E[dward] F[rederic]. Herr Teddy. Övs. [fr. eng.] av Vera Möller.
Nst. 1924. 351 s. Hcee. 6:25, inb. 8:—.
Benson är den fine och stillsamme satirikern, som mycket omsorgsfullt återger vartenda,
särdrag i den värld han skildrar, varenda skiftning i karaktärerna, varje minsta detalj i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1926/0040.html
