Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hjälten, Sudin, är chef för en avdelning av tjekan och offrar sig oegennyttigt för bolsjevismens
sak; på falska anklagelser blir han dömd till att skjutas för förräderi, och han finner
sig i domen vid tanken på att hans död som »varnande exempel» kommer att tjäna saken.
Varken hjälten eller miljön är övertygande skildrad. R. W. R.
Tolstoj, Leo. Anna Karenina. Roman i åtta delar. Övs. fr. ry. av Sigurd Agrell.
Bd 1, 2. A. B. 1925. Portr. (Världslitteraturen 45, 46.) Hcema. à 6:50, inb. 11:—.
Tolstojs mästerverk föreligger här i ny, ypperlig svensk tolkning. Det är det mest harmo-
niskt avrundade av hans verk, och i den sunde och okonstlade Levin ger han en bild av sig
själv under sina lyckligaste år. Landsbygden, som är framställd med betagande friskhet och
enkelhet, och dess ofördärvade människor stå i grell motsats mot storstädernas förkonstling och
olycksbringande atmosfär, Kittys och Levins lyckliga äktenskap mot Annas och Vronskijs
ödesdigra, brottsliga kärlek. Sökaren Levin når i bokens slut en till synes varaktig harmoni med
livet, som människan Tolstoj tyvärr snart åter förlorade. Den oförlikneligt fulländade stilen,
dess plastiska och målande realism bidrar till att man mer genomlever boken, än läser den. R. W. R.
Undset, Sigrid. Berättelsen om Viga-Ljot och Vigdis. Övs. [fr. no.] av
Teresia Eurén. Nst. 1925. 144 s. Hceda. 3:75, inb. 5:25.
Ett resultat av författarinnans studier i den fornnordiska litteraturen och ett förarbete till
hennes mästerverk, »Kristin Lavransdatter». Hon har lyckats fånga ej så litet av den isländska
sagans ordknappa koncentration och realistiska, kärva människoskildring. Det är en dyster
historia, denna om Viga-Ljot och Vigdis, med något av fornsagans ödestragik över sig, dess
hugstora och hämndlystna kvinnogestalter, dess äventyrskära, storvulna manliga ideal, hela dess
blodsmättade och skuldtyngda händelseförlopp. B. Å.
Walpole, Hugh. Mod. Roman. Övs. [fr. eng.] av Elisabeth Lilljebjörn.
H. G. 1925. 528 s. Hcee. 7:—.
Walpole, av vilken nu ett halvt dussin romaner föreligger i svensk tolkning, åtnjuter i
England och än mer Amerika ett stadgat rykte som en utmärkt romanskribent i den gammalengelska
skolans — Dickens’ och Thackerays — stil, en etikettering, som upptagits även av
svenska kritiker. Även om avståndet mellan den moderna författaren och dessa mästare är
långt, minner han dock om dem genom sina böckers myller av skarpt utmejslade gestalter och
skiftande miljöer, genom sin realism, humor och medkänsla. — »Mod» är en diktares
uppfostringshistoria från enslig barndom genom umbäranden och strider fram till manlig styrka att
bära livets största kray: att kämpa för andra, att vara tapper för andras räkning och att stå
ensam. Boken utmynnar i en egendomlig visionär syn och en hymn till lidandet, som för
tanken till en tredje romanens storman — Dostojevskij. B. Å.
Welle-Strand, Edvard. Almar, Aslaks son. Till sv. [fr. no.] av Knut
Stubbendorff. W. & W. 1925. 283 s. Hceda. 6:25.
Ingen särskilt framstående bok, men intressant genom den inblick den ger i nordnorskt
fiskarliv. B. Å.
Wells, H[erbert] G[eorge]. Månpiraterna. Övs. [fr. eng.] av Wendela Leffler.
Sv. andelsf. 1925. 176 s. Hcee. 2:75.
Detta arb., ett av W:s tidigare, som här föreligger i förkortad övs., tillhör den originella del
av hans produktion, där han rullar upp fantasibilder (i viss mån stödda på naturvetenskapliga och
sociologiska fakta) av främmande planeter eller av jordens framtidstillstånd. I Månpiraterna göra
två människor en färd till månen, som visar sig ha ytterst egendomliga klimatiska förhållanden
med en därefter lämpad växt- och djurvärld. Det högsta organiska utvecklingsstadiet
representeras av en besynnerlig ias, »seleniter». — I ett annat liknande arb., Tidmaskinen (Sv. andelsf.
1923, 1:50), få vi stanna på jorden, men föras i gengäld framåt i tiden ända till 802 701 e. K.
Klassamhället, som fått utveckla sig enligt sina egna förutsättningar, har till slut frambringat två
alldeles skilda raser, proletärernas, som för en djurisk existens i mörkret under jorden, och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
