Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Hcb. Skönlitteratur: nysvensk (med finsk-svensk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
färderna i skogen, de kynologiska sidorna av jakten m. m. på ett förträffligt sätt, som gör hans
bok till ett mycket angenämt studium för andra jägare eller naturentusiaster. En fläkt av suset
från Finlands djupa och hemlighetsfulla skogar möter läsaren. Av på senare år utkomna
jaktböcker torde denna vara en av de bästa och kunna tävla med den av en annan finsk jägare, A. F.
Londen, för ett par år sedan utgivna boken Nordiska jakter, I. J. F.
Gripenberg, Bertel. Skymmande land B. & B. 1925. 107 s. 4:—.
Gripenbergs lyrik har alltmer fått mörka och karga färger i stället för hans ungdoms
brännande. Vemod över de drömmar som ej gått i fullbordan, de bragder som ej utförts — men
ett manligt vemod — tager sig stundom gripande uttryck, och i denna heroism finns något
ungt och gosselikt, som poeten ej torde förlora, hur mycket än årens och världens gång kastat
skuggor över hans dikt. F. V.
[Gyllander, Hugo, pseud.:] H. G—r. Jönsson och andra småsaker. A. B.
1925. 182 s. 3:75.
»Jönsson» är icke blott kälkborgaren utan kälkborgaren med pretention, frasmakaren och
den stortalige strebern. Gyllander tager en mängd vassa bilder av denna företeelse. Icke minst
misstror han honom som modern demokrat, »neutral», »snäll» humanitetsivrare; i allt dylikt
ser han motsatser till stil och karaktär. Dessa små skisser, kåserier och poem anbefallas; de
äro kvicka med ett sunt och i hög grad personligt förakt. F. V.
Gyllander, Hugo. Rytmer. En samling dikter. A. B. 1925. 88 s. 2:75.
En karaktärsfull och manlig poesi av en ensling. Icke smidighet och virtuositet men enkel
stark känsla inför det han vördar och föraktfull skepsis inför de moderna slagorden, ingen
självförsköning och intet självmedlidande. Ej den mest bestickande men den mest mänskligt
tilltalande av höstens diktböcker, en bekantskap att göra. F. V.
Hansson, Ola. Psyke och Hemma. Tiden. 1925. 227 s. 5:—.
Det mesta och bästa i denna posthuma bok är små filosoferande skisser om det ämne,
som alltid sysselsatte den döde skalden; om »Psykes», själens, ställning som enheten och
härskarinnan i all tillvaros millioner skilda former, om det inviduellas icke desto mindre absoluta
egenart o. s. v. De små skisserna ställa stundom fordringar på sina läsares fattningsgåva, men
Hanssons termrika stil är lyckligtvis även poetiskt fyllig, och det finns verkligt djupsinne där
bakom.
»Hemma»-avdelningen är dikter, någon gång värdefulla i skaldens vanliga stämningsstil
men oftast uttryck för de rabiata vanföreställningar, som under hans senare tid upptogo honom,
och gärna då nog så tarvliga även ur rent litterär synpunkt. F. V.
Hertzman-Ericson, Gurli. Resan ut. Nst. 1925. 302 s. 6:50, inb. 8:25.
Efter »Huset med vindskuporna» hälsar man med glatt igenkännande Gurli Hertzman-Ericsons
intima skildringar av smålägenheter och småfolk vid Stockholms bakgator, där första
hälften av »Resan ut» utspelas: lilla Jessie Bontrons uppväxt under brådmogna bekymmer för
vardagens omsorger, för familjens rikedom på småbarn och fattigdom på mat. Hennes dröm
att komma ut i världen, till andra och större förhållanden, blir så verklighet genom ett litet
arv, och hon kommer på ett pensionat i London, tar ut vad hon kan få av livet, d. v. s.
upplever en kärlekshistoria med en man, som inte gifter sig med henne, och återvänder hem till
synes föga rikare än hon for ut och därmed slutar boken, litet affekterat abrupt.
Förf:s psykologiska skarpblick och förmåga att ge vardagsinteriörerna klart och levande
noteras med tacksamhet, även om »Resan ut» ingalunda kan anses gå upp mot »Huset med
vindskuporna». O. Wbg.
Hirdman, Maj. Kämpande liv. Roman. Tiden. 1925. 231 s. 4:75.
En skrämmande bok i sin ohöljda, sanningskära realism, en bok om nöd och vidrighet,
som åtminstone borde fylla varje lyckligare lottad läsare med brännande medlidande, en bok
om vad livet har av smuts och brutalitet men ock av renhetslängtan, heroisk kamp och slutlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
