Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Hcb. Skönlitteratur: nysvensk (med finsk-svensk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bergman, Hjalmar. Spelhuset; Vävaren i Bagdad; Porten. Teater. A. B.
1923. 270 s. 5:25.
Bergmans dramatik hör till den moderna sort, där verklighetsskildring slår över i dröm och
fantastik. Sådana äro det första och det sista av de här intagna styckena, medan det mellersta
är en österländsk sagokomedi utan övernaturliga inslag. »Spelhuset» synes vilja åskådliggöra
tillvarons meningslösa förevisning och det lika meningslösa i dess ständiga upprepning och i
»Porten» rör sig livssmärta av flera slag med förbittrad intensitet som hos Strindberg men
utan dennes dramatiska klarhet; särdeles blir slutet en sorts drömartad patetisk lyrism. Stycket
handlar om en revolutionär, som frigives ur fängelset, och om de upprörda ögonblicken, då han
kommer hem till de sina, får veta ting som kommer honom att tvivla och förtvivla samt dör.
Författarens begåvning kommer tydligt fram även i hans dramatik, som dock knappt når
motsvarande verkan. F. V.
Bolander, Carl-August. Mannen från Nasaret. W. & W. 1925. 259 s. 6:25.
En ny bok om kandidat Faust, som låter oss följa den långt ifrån ointressante ynglingen
på hans jäktande färd efter sanningen. Det är ingen roman, utan en serie lösa skildringar ur
de mest skilda miljöer, dit kandidat Faust plötsligt inkastas. Men boken innehåller både vackra
avsnitt och skarpa kritiker av vissa avarter av den moderna kulturutvecklingen. Däremot
förefaller hjältens egen utveckling ej tillräckligt psykologiskt motiverad.
Stilen är måhända en aning lugnare än i förf:s tidigare arbeten, men lider alltjämt av ett
tröttande jäkt. H. K.
Ek, Karin. Död och liv. A. B. 1925. 69 s. 3:—.
Karin Ek är kanske vår bästa kvinnliga lyriker för ögonblicket. Passioner och sorg och
ljus glädje tala hos henne med en levande kvinnoröst, som ej är någon ung sopran utan en
mogen altstämma. Hon förfogar även över motsvarande lyriska uttrycksmedel. Kanske har
hon förr nått ännu längre än i denna senaste bok, men den blandning av intelligens och lyrisk
omedelbarhet, som utmärker Karin Ek, förnimmer man nu som fordom. F. V.
Engström, Albert. En konstig blandning. 2 uppl. A. B. 1925. 260 s. Ill. 7:50.
Ursprungliga och säregna människor ha alltid intresserat Engström i hög grad. Hos våra
Smålandsbönder och skärgårdsfiskare har han företrädesvis sökt och funnit dessa egenskaper. I
föreliggande arbete har han utvidgat kretsen och den samling original, han här presenterar ha
hämtats från alla samhällsklasser och åtskilliga av Europas länder. Personerna äro alltid lika
friskt sedda, men fabuleringen lämnar stundom obekymrat sannolikhetens fasta mark — annars
är blandningen inte konstigare än de tidigare. B. M.
Gillner, Sigrid. Bland människor. Noveller och skisser. Tiden. 1925. 249 s. 4:50.
I dessa noveller dissekeras och diskuteras först och främst »fall» med socialt eller annat
problemintresse, icke minst erotiskt, som förf. söker åskådliggöra i figurer och situationer. Hon
är icke alldeles utan diktande framställningsgåva, men intrycket av en intellektuellt betonad och
viljande människa är starkare. F. V.
Gripenberg, Bertel. På Dianas vägar. B. & B. 1925. 243 s. 5:50.
Gripenberg som jaktskildrare är närmast en sensation, men det skall genast tilläggas: en
behaglig sådan. Lyrik och jakt behöva naturligtvis ingalunda vara motstridiga begrepp, men
det är kanske icke så ofta de förenas. Förf. hör till de goda jägare, som icke bedriva jakten
som näringsfång eller för att lysa med långa skottlistor utan som en art av ädel sport, bemängd
med det moment av spänning, som alltid måste ligga i jaktens skiftande spel. I viss män
bliva alla jaktböcker enformiga, och lika rikt omväxlande som jakten i verkligheten är, lika
svårt är det att på papperet fånga alla de känslor av skiftande slag, som jägaren har, där han
följer drevet eller söker klara ut en kinkig situation i spårandet o. s. v. Förf. har med
skaldens mångskiftande möjligheter att rikare än andra känna och uppleva situationer återgivit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
