Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- C. Religion
- D. Filosofi
- E. Uppfostran och undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tecknande illustrationer. — Innehållet utgöres av ett par inledande kapitel om det religiösa
livet och primitiv religion (Edv. Lehmann), därefter framställningar av de stora icke-judiska och
icke-kristna religionsformerna, den egyptiska (H. O. Lange), den babylonisk-assyriska (K.
Tallqvist), den islamitiska (J. Pedersen), de indiska (S. Konow), de parsistiska (Edv. Lehmann), den
grekisk-romerska (M. P. Nilsson), den nordiska (V. Granbech) och de kinesiskt-japanska (B.
Karlgren). E. E—m.
D. Filosofi.
[Begbie, Harold.] Sju tidsåldrar. En kort och enkel berättelse om människoandens
pilgrimsfärd med särskild hänsyn till huru den berört den engelska
världen av en herre med dammvippa. Övs. fr. eng. av Martin Martelius. Sk.
1925, 324 s. D. 3:75.
Förf. till föreliggande arbete, den kände engelske journalisten Harold Begbie, söker
här i sju essayer, knutna till ledande kulturpersonligheter (Sokrates, Aristoteles, Jesus, Augustinus,
Erasmus, Cromwell och Wesley), framställa huvudpunkterna av den europeiska idéutvecklingens
historia. Hans tankegång är originell och intresseväckande om än här och var tämligen
anfäktbar. Tyvärr är emellertid översättningen mycket otillfredsställande. Orimliga uttryck som
t. ex. s. 17 »på spjuthuvudet av en plötslig fullträff» förekomma ofta, likaså även rena missförstånd
(då det t. ex. s. 83 talas om >kloster» i Jerusalems tempel menas naturligtvis ital.
chiastro, av gångar omgiven gård; s. 118 står »spirituell världsförklaring», då det bör vara
spiritualistisk. »Denne katolske konung» (s. 125) alluderar på Ferdinands hederstitel rex catholicus.
Hertigen av Alba upprättade (s. 173) intet »blodigt hov» utan en blodsdomstol i Nederländerna
o. s. v.). O. W—n.
McDougall, W[illiam]. Gruppens själsliv. (The group mind.) Utkast till en
kollektiv psykologi med särskild hänsyn till nationernas själsliv. Inl. och till sv.
[fr. eng.] av Alf Ahlberg. N. o. k. 1925. 328 s. De. 8:—, inb. 10:—.
McDougall tillhör de främsta moderna forskarna på socialpsykologins område. Hans
arbete förenar på ett lyckligt sätt vetenskaplig grundlighet med en livfull och allmänfattlig
framställningskonst. Det kan livligt rekommenderas åt var och en, som har intresse av sociala
problem och vill se dem i den psykologiska vetenskapens belysning. G. A.
Schweitzer, Albert. Kalturens degeneration och regeneration. Kulturfilosofi.
Övs. fr. ty. av Oscar Krook. Olaus Petriföreläsningar vid Uppsala universitet.
D. 1. Diak. 1925. 69 s. D. 2:—.
Den berömde teologen, orgelmusikern och läkaremissionären från Elsass har här framlagt
sina tankar om kulturens väsen, dess nuvarande dekadans och möjligheterna för dess förnyelse.
På den nu föreliggande delen skola ytterligare tvenne följa: »Livsvördnadens världsåskådning»
samt »Kultur och etik». — Schweitzers kulturfilosofi utgör ett mäktigt väckelserop, en manlig
maning till självbesinning. Vår kultur har blivit ett ihåligt skal utan kärna, därför att man
tappat bort kulturens själ, det etiska. Utan etik gives ingen verklig kultur. En kultur utan
världsåskådning blir en blott skenkultur, oåterkalleligen dömd till undergång. Med stor klarhet
och frimodig öppenhet påvisar förf. haltlösheten i en del samtiden genomgående modetankar.
Varken vårt beprisade »verklighetssinne» eller vårt historiska betraktelsesätt eller organisationsivern
eller de yttre samfundsförhållandenas omgestaltning kan bringa det behövliga botemedlet.
Utan den goda viljans renässans är allt fåfängt. E. E—m.
E. Uppfostran och undervisning.
Fredriksson, Nils. I det praktiska livets tjänst. Föredrag och uppsatser angående
yrkesundervisning och därmed sammanhängande sociala och nationalekomiska
frågor. Nst. 1925. 253 s. E. 5:75.
Denna bok innehåller, liksom »Våra praktiska ungdomsskolor», en samling föredrag och
uppsatser, här ordnade i tre grupper. I den första behandlas främst frågan om teoretisk eller
praktisk utbildning under rubriken »Inför valet av levnadsbana». I den följande sysslar förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1926/0115.html
