Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skol- och barnbibliotek - Böcker för barn och ungdom - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Spyri, Johanna. Heidi visar vad hon duger till. En berättelse för barn
och barnavänner. [Övs. fr. ty.] A. B. 1925. 151 s. (Bonniers ungdomsböcker 44.) 1:75.
Den lilla schweizerflickan Heidi är ett levande bokbarn, som varje nytt släkte småttingar
omfattar med samma glada tillgivenhet. Denna del är fortsättning på den i fjol jul i ny upplaga
utkomna Heidi eller den lilla schweizerflickan. En utmärkt berättelse för 8—10-åringarna.
Svedenborg, Hedvig. Kamraterna. (Forts. på Blomkullakusinerna.) Berättelser
för unga flickor. Å. & Å. 1925. 193 s. Inb. 4:25.
Det är en av Blomkullakusinerna, som nu ger sig ut på egen hand i livet. Och läsarinnorna
ha den turen att hon råkar ut för ganska ovanliga människor och händelser. Någon
fördjupad karaktärsteckning ger sig förf. ej in på; det är ingen av personerna, ej ens hjältinnan,
som avvinner läsaren något mer varaktigt intresse än för stunden, men historien är
piggt och livligt berättad. Den lilla ambradoftande persiska frun, som plågas av svenskarnas
»på klockslag», som anser att sova och vila ger evig ungdom och vilkens fina silkesstrumpor
äro mest hål, men som tar alla med sin charm och sin välmenande godhet, är en lustig och
träffsäker liten studie. Förf. har en viss svaghet för barn med mystiska föräldrar, som de
återfinna under de mest oväntade omständigheter, sådana som det verkliga livet nog aldrig
lyckas åstadkomma. I den här boken är det en ung flicka som i en fotograf på en marknad
återfinner sin far. Men sådan där gammaldags romantik ta nog ej heller vår tids backfischer
illa upp. Något utöver ren förströelselitteratur är boken ej.
Wiborg, Julli. Ragna. Berättelse för unga flickor. Övs. fr. no. A. V. C.
1925. 216 s. 2:75.
Denna bok har i sitt hemland utgått i fyra upplagor, vilket ju visar att den väckt ett livligt
intresse hos den läsekrets den närmast vänder sig till: flickor i 15—16-års åldern. Intresset
hedrar dem, ty Ragna är ingen vanlig snömosbok. Den tar, i berättelsens form, upp
åtskilliga av de problem som möta nutidens just uppvuxna ungdom och dess syn på dem och
strävar att lösa dem. Den ger en god karakteristik av den äldre generationens far- och
mortyper och en på kornet tagen bild av den förenings- och föredragsbitna. husmodern och modern
— den senare en typ som i den nedanför nämnda Det blonda idealet beskrives sålunda:
»Hela världen har mamma; lottorna ha mamma och marthorna ha mamma och Mannerheims
barnskyddsförbund och syföreningarna och kafferepen och de gamlas hem». — Mig förefaller
det som om förf. riktar sig även till de ungas mödrar och hon sätter upp för dem en spegel
som kan uppenbara åtskilligt värt att begrundas av dem. Ragna verkar därför ingalunda
tråkig tendensbok; den är frisk och hurtig och litterärt god. Översättarinnan har gjort ett på
det hela gott arbete, fastän hon ju fastnat i några av de vanliga fällorna, t. ex. gå en tur,
fotogenen brann — det var god fyr m. fl. d. Och vad skall det tjäna till att med en översättning
fördärva den strof som citeras ur Björnsons Over de höje Fjelde?
Wiggin, Kate Douglas. Rebecka. Berättelse för ungdom. Övs. [fr. eng.]
av Hedvig Indebetou. A. B. 1925. 189 s. (Bonniers ungdomsböcker 45.) 1:75.
Rebecka-böckerna tillhöra den klassiska facklitteraturen. De böra således alltid finnas.
Men nog var den första upplagans gul- och röda pärm både hållbarare och vackrare än den
nya upplagans utstyrsel.
Åkerman-Tudeer, Maija. Det blonda idealet. A. B. 1925. 206 s. 3:50.
En i dagboksform hållen flickbok, som höjer sig betydligt över flertalet av den sorten.
Den finländska författarinnan har säkerligen träffat den rätta tonen både med avseende på
formen och innehållet. Hon får mycket bra fram allt det trevande och sökande som utmärker
det vaknande själslivet under de betydelsefulla år, då barnskorna äro uttrampade och backfischen
mognar till den unga kvinnan, för vilken det verkliga livets mångskiftande äventyr börja skymta.
Dagboken börjar med det sista skolåret. Stina går i samskola, och hon ger en på kornet
tagen bild av lärare och kamrater och alla dessa upplevelser, med skolan som medelpunkt,
vilkas minnen, glada och vemodiga, kunna följa livet igenom. Ömt och finkänsligt behandlas
den första, nästan omedvetna förälskelsen, som växer ut till en stark och medveten kärlek
mellan henne och skolkamraten Kurt. Hur bandet brytes genom döden, och hur det blonda idealet,
som hon i fantasien gjorde upp för sig under skoltiden, kommer in i historien, berättas vackert
och känslofullt utan all sentimentalitet. Det är god ungflickspsykologi och litterär stil i denna dagbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
