Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skol- och barnbibliotek - Böcker för barn och ungdom - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Böcker för både pojkar och flickor.
Bergh, John. Katten Mussos äventyr nedskrivna av honom själv. Berättelse
för bara och ungdom. Fah. 1925. 196 s. Ill. 3:25, inb. 3:75.
Musso är en sympatisk och häpnadsväckande intelligent katt, som den familj han tillhör
egentligen har att tacka för både hälsa och välstånd. Hans levnadssaga och familjens är
mycket händelserik, ibland rent otroligt. Men därigenom blir Mussos insats mycket spännande,
vilket bör roa särskilt kattvänner.
Fitinghoff, Rosa. I tattarhänder. Sv. andelsf. 1925. 140 s. Ill. 3:75.
Förf. visar sig i denna ungdomsbok äga en stor del av de egenskaper — om ock ej
samma skapande fantasi — som gjort Laura Fitinghoff till vår främsta berätterska för barn och
ungdom. Hon har med skarp psykologisk blick och medkännande ömhet tecknat den lille
tattargossen och hans ende trofaste väns, pudeln Murres, öden. Öden som ha en säker verklighetsgrund
från de tider, då tattarna voro en mera betydande faktor i vissa bygder än nu.
Rosa Fitinghoff känner Norrland — både natur och människor —, och hennes skildringar av dem
äro vederhäftigt realistiska och ej av den tvålfagra beskaffenhet som de gärna få hos utsocknes
författare och Pelle Molinimitatörer. I tattarhänder är en riktigt svensk bok. Närmast vänder
den sig väl till Gimmis jämnåriga, pojkar och flickor på 12—14 år, men som de verkligt
litterära barnböckerna kan den glädja även en vuxen läsekrets.
Götzsche, Ellen. Bland bufflar och bambusnår. Barnberättelser. Övs. fr.
da. av Märta Norström. Lb. 1925. 126 s. 2:25, inb. 3:—.
Det är på missionsfältet förf. kommit i beröring med hinduerna. Berättelserna ha ju
sin givna tendens och handla om det kristna omvändelsearbetet. Men Ellen Götzsche för
en ledig och kultiverad penna och skildrar med god psykologisk blick de hinduer hon under
missionsarbetet kommer i beröring med, och hennes berättelser ge en god inblick i hinduernas
psyke och religiösa föreställningsliv.
Hjelmqvist, Elisabeth. Prästens Göran. Lb. 1925. 140 s. Ill. (Blå
böckerna 4.) 2:75, inb. 4:25.
Förf. har förut vunnit ett gott namn som skildrare av svenskt hemliv i en föregående
generation samt genom några präktiga folklivsberättelser från Skåne. I denna sista bok har
hon ej nått sitt förra mått. Det är visserligen en både tänkvärd och älskvärd bok, men det
hela är för händelselöst och stillastående, särskilt sett ur pojkars synpunkt.
Johnsson, Karin. Från faraonernas land. Skildringar från det gamla Egypten.
Teckningar av H. Artelius. Sv. l. t. 1925. 237 s. (Ungdomens bibl. 1.) 2:75.
Historiska böcker — om de notabene äro väl och fängslande skrivna — äga i hög grad
ungdomens intresse. Men det händer ofta att de brista åtskilligt i fråga om innehållets
vederhäftighet och den historiska kostymens tillförlitlighet. I föreliggande bok ges i sågo- eller
berättelseform intresseväckande bilder från det gamla Egypten, vilkas tidstrohet i ett förord
konstateras av licentiaten C. M. la Cour. Från faraonernas land ägnar sig utmärkt som bredvidläsning,
när eleverna i skolan läsa det gamla Egyptens historia.
Kuylenstierna-Wenster, Elisabeth. Olov den unges saga. Gle. 1925.
152 s. (Gle. ungdomsböcker 60.) Inb. 2:50.
Olov, den veke kung Håkans och den kraftiga Margaretas son, är ett lämpligt val för en
historisk berättelse för ungdom. Det är en vacker, sympatisk och trovärdig bild förf. ger av
den lekfulle och muntre lille pilten och av den tafatte, vekhjärtade, av moderns despotiska
kärlek och ärelystna järnvilja nedbrutne ynglingen — en mor som han dock älskade lidelsefullt.
Väl karakteriserade äro fadern, kung Håkan, och farfadern, Magnus Smek; den senare har ju
av den moderna historiska forskningen blivit åtskilligt rehabiliterad. Den lille Olov slaktas
mest på dessa två — han är öm och god och trofast — och hans förhållande till dem är
älskligt och rörande framställt. Förf. inleder varje kapitel med ett citat ur den historiska
källa som hon använt för kapitlets innehåll. Visserligen ej fullt, men dock i anmärkningsvärd
grad har hon lyckats bemästra sin sentimentala och patetiska stil. Man njuter dock ingalunda
av följande krystade symbolik: »Ett ord kan helt plötsligt falla, torrt som ett visset löv, och
åter skrattas bort i en poriande bäck av munterhet. Det enda ordet har dock ömmat i hans
trofasta sinne, och på det sättet har hans glädje fått en lägerstad av torra, prasslande blad, av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
